Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
t. ex. Hvar är delta tagel (icke: tagit)? Tyget iir stulet (icke:
stulit). Deremot är denna skillnad endast för ögat synlig, då
den förekommer i verber med supin på — at eller på —
U med föregående vokal. t. ex. Jag har öppnut brefvet, men:
Brefvet har blifvit af mig uppnådt; Det har jag längesedan
i risell. men: det är snart insedt. Emellertid finner man lält,
att, om icke andra skäl, dock redan konseqvensen fordrar,
att äfven härvid formlärans fordringar iakttagas. Emellertid
äro dessa lei mot grammatikens regJor så vanliga,,alt. jag t.
ex. hos en af våra nu för liden mest lästa romanförfattarinnor
härom dagen fann följande uttryck: »Generalen talar om ett
vunnit fältslag», (i st f. vunnet). »Den man, hon så
obegränsat älskade», (i st. f. obegränsadt)
Ett syntaktiskt fel i användandet af participiet begår du
äfven, då du om vädret berättar, att det varit så fult, att
du »på Hera dagar icke kunnat gått ut.» Det är lätt insedt, att
delta bruk uf tvänne participier (supiner) invid hvarandra är
felaktigt, och att man i stället bör använda supin och
infinitiv (»icke kunnat gå ut»), såsom också sjelfva språkels logik
fordrar. Ändock får man höra dylika uttryckssätt dagligen
och stundeligen. Det har han aldrig velat gjort (göra), om
jag bara /ätt läst (läsa) o. s. v. Ja, äfven i tryck får man
rätt ofta sålunda se tvänne supiner i st. f. supin med
infinitiv. Så har jag läst i en novell (ulg. 1855): »Vänner, hvilka
jag ansett mig kunnat (kunna) tjena med råd»; och i Agardhs
Svenska Statistik, detta, äfven i afsende på stil, så värdefulla
arbete, har på ett ställe en dylik språkblunder insmygt sig:
»hade kunnat rymts» (rymmas),» — flera andra exempel att
förtiga.
Om ett mycket vanligt fel, men kanske del förlåtligaste,
påminnes jag af följande uttryck i ditl bref: »Jag talade i går
med din vän S., som då hälsade mig från hans fästmö.»
Du skall lätt finna det oriktiga häri, då du erinrar dig, att
vi ha ett särskildt s. k. reflexiv (sin, sitt, sina), som enligt
sin natur skall nyttjas i st. f. de vanliga possessiverna. då
pronominet har afseende på satssubjektet. Det bör således
heta: Han hälsade mig från sin fästmö, — och i följd deraf
äfven: som (hvilket relativ här är subjekt) hälsade mig från
sin fästmö. Deremot får man ej nyttja »Sin» i t ex. följande
satser: Carl fann henne i hennes kammare (»Sin kammare»
skulle här vara = Carls kammare). Han låt ånyo binda bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
