Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
utgör numera alls icke något undantag från den allmänna
meningen hos en både talrik, upplyst och i alla afseenden
aktningsvärd publik af den sköna litteraturens vänner.
Jag satt i början, som man lätt kan förstå, ganska
slagen af den erhållna lexan. Småningom fattade jag dock
återigen mod och bjöd till att försvara mig, så godt som jag
förmådde.
— Det skulle icke vara ratt lämpligt att nu meddela
hela det samtal, som till följd häraf uppstod, helst som
derunder visserligen icke yttrades någonting hvarken nytt,
snillrikt eller förträffligt; men just emedan den åsigt, hvilken så
strängt tadlade mitt val af lektyr, ingalunda är ovanlig att
påträffa, tar jag mig friheten att här lemna ett litet
sammandrag, af hvad jag hade att anföra
Först och främst måste jag nu, liksom dä, för att så
vidt som möjligt är ingifva något förtroende till mitt omdöme,
hvilket redan, till följd af det föregående, torde vara temligen
misstänkt, uttryckligen förklara att jag visst icke har för afsigt
att uppträda, som något slags lofordare öfver den franska
skönlitteraturen i sin helhet, men jag skyndar mig också att
tillägga, att jag ej heller känner något annat land, hvars
litteratur kunde förtjena ett så exklusift bifall. Jag vill bloll med
några ord fästa uppmärksamheten vid den gamla, goda satsen,
att man bör låta allt gälla, hvad det kan, och i sill omdöme
göra skillnad emellan, hvad som är absolut förkastligt i och
för sig sjelft och hvad som blott är stridande möt vår egen
smak. våra egna tycken och lefnadsvanor.
Det finnes, som hvar man vet, en olika grad af
naturliga sympathier emellan olika nationer, beroende af en mängd
samhällsförhållanden, men ytterst af klimatet. Inom hvarje
menniskobröst klappar visserligen ett hjerta, der samma
passioner återfinnas hos alla folk, likväl är det långt ifrån blott
en tillfällighet, det är en naturlag, som så väsendtligen
urskiljer de allmänna yttringarna häraf. Vi äro vana att
förklara detta genom begreppet om olika temperament, eller
förutsättningen om blodets jemförelsevis varmare eller kallare,
lättare eller tyngre beskaffenhet. Den största skillnaden i detta
afseende finnes emellan söderns och nordens barn. Franska
nationen kan egentligen icke räknas hvarken Irll den ena eller
den andra af dessa hufvudafdelningar, den har något af båda.
öch om man, som Ehrensvärd, vill räkna deste land till
norden, så måste man, också som han, anmärka att det deruti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
