Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Vi våga oss ej längre, kära läsare, men frukta att vi redan
varit alltför närgångna, och se i andanom huru, från ena hållet,
»penseln» i vredesmod doppas, för att draga ett bredt streck öfver
vår svaga, kanske felaktiga teckning, och huru, från andra sidan,
det fruktansvärda »mikroskopet» hotande höjes, för att granska
hållbarheten af våra stackars dvgtiga tankar, halten af våra
out-vecküade idéer. Kädda älven, att du sjelf på oss skall tillämpa
refrängen i den gamla visan om »Pelle, som inte vill hem gä,»
skynda vi att afsluta detta samspråk, i det vi uppmana dig att jemte
den Svenska minnestecknaren äfven studera deri franske och sedan
sjelf göra dina jemförelser.
Du kan studera honom antingen i det såsom ett mästerverk
ansedda arbete: »Lhistoire de Cromwell, d’après les mémoires du
temps el les recueils parlamentaires,» hvilket egentligen grundlagt
hans rykte såsom historiker; eller i hans senaste verk: »Essaissur
le génie de Pindare, et sur la poésie lyrique dans ses rapports
avec l’élévation morale et rcligieuse des peuples, så varmt
förordad och gynnsamt recenserad i en af Frankrikes bästa tidskrifter*) eller
slutligen och lättast, i de samlingar af hans ofvannämnda Eloges
och Essais, föreläsningar och tal, hvilka under Here olika
benämningar såsom: »Discours et Me/anges littéraircs» etc. i många
upplagor utkommit, och du skall alltid finna intresse af ditt studium.
Tror du oss ej på vårt ärliga ord, så erbjudes dig tillfälle att sjelf
pröfva din smak, då vi bär nedan, med några förkortningar,
meddela en bland de intressantaste af dessa uppsatser I
Esselde.
PASCAL,
såsom skrifställare och moralist. **)
Då man genomgår de olika phaserna al det menskliga vetandet,
finner man tvenne stora afdelningar, hvarunder de alla kunna
hänföras. Uti den ena sysselsätter sig menniskoanden med materien,
uti den andra med sig sjelf; den ena omfattar kunskapen om de
yttre, synliga föremålen, från mekanikens enklaste lagar ända till dem,
som bestämma himlakropparnes rörelser: den andra har till föremål
kunskapen om vår egen själ, och dess agenter äro moralen,
vältaligbeten och poesien.
Finnes väl något snille, som hos sig kan förena dessa motsatta
krafter? eller är deras oförenlighet lika oöfvervinnerlig, som deras
olikhet påtaglig? Då fysikens vetenskap ännu låg i linda, ofullkomlig,
outvecklad, förslog den ej ensam för ett ljust hufvuds
verksamhets-bebof, och behöfde dessutom fantasiens hjelp för att skyla sin okun-
*l Se Journal des Savants för Angnsti 1859 samt Junuari och April 1860.
") Villemain, »Discours et Mélanges littérairea.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
