Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
Jör hans rival; lian hade hostad i imiseuui — och den hyste dem
häda. Daubenton, äldre och mera verldsvis, varnade Geoffroy för
det nit, hvarmed han omhuldade en fruktansvärd rival, och lade
en vacker dag framför hoiiom en tome af La fontaines verk,
uppslagen vid fabeln om Hyndan och hennes granne. Men Geoffroy
lät ej skrämma sig och trodde sig tvifvelsutan stark nog att skydda
sig sjelf. Och således fortsatte de båda lyckliga och flitiga
ynglingarne tillsammans sina studier, skrefvo tillsammans sina anteckningar,
diskuterade, dissekerade och spekulerade tillsammans, samt »satte
sig aldrig till frukostbordet utan att hafva gjort någon ny
upptäckt,» såsom Cuvier, sannt nog, sade, ty hvarje steg var för dem
en ny upptäckt.
Cuvier vann nästan genast efter sin ankomst till Paris ett namn,
och derefter var hans bana en oafbruten serie af framgångar. De*
som vilja spåra orsakerna till denna framgång, böra läsa brefven till
Pfaff. hvilka bära vittne om den passionerade ihärdighet, hvarmed
Cuvier bedref sina studier från 1788 till 1795 — de år han, okänd
af verlden, tillbragte pä Normandiska kusten. Hvarje djur, ban
kunde komma öfver, dissekerades med den ytterligaste noggrannhet och
afbildningar togos af minsta detalj soui syntes vara af någon vigt.
Hvarje nyutkommet arbete af någon betydenhet för hans vetenskap
studerades, analyserades och kommenterades. Hafslifvets under, som inan
då ansåg ega så föga vigt, studerades af honom med den ihärdigaste
noggrannhet och den mest förvånande framgång. Han dissekerade
Bläckfisken och gjorde afbildningar deraf med fiskens eget bläck. Han
antecknade små biomständigheter med hela tålamodet hos en
species-måuglare, hvars ärelystnad inskränker sig till att fästa sitt namn
vid upptäckten af en obetydlig varietet af kända former; och med
denna omständlighet i detaljer visste han dock förena den
vidtomfattande blick, som fordras af den komparativa anatomisten.
Beroendet är universell.
»Nothin[/ in this world is singte;
AU things by a Law divine
In one another’s being mingle.»
Vi bero af luften, jorden, solskenet, blommorna, plauto-na,
djuren och alla skapade ting — direkt eller indirekt, — och icke
är vårt moraliska beroeude mindre än det fysiska. Vi kunm ej
isolera oss, om vi än ville. Tanken på andra, sympathien för
andra, behofvet af andra — detta utgör bela vårt lif; dessföritan
skulle vi innan kort förgås.
Det var den unge Cuviers dröm, att en naturhistoria slulle
kunna skrifvas för att systematiskt bevisa detta universella berömde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
