Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
och inom sig fjettradt snille, af en fantasi, som, följande sin
inneboende natur, tar sig luft och näring hvar och hur den kan? Ilvem
skulle kunna fördöma de qval, som förberedt sä mycket nöje och
njutning åt tusentals menniskor? Vi åtminstone icke. En i öfrigt
förträfflig recensent (i Revue des dcux Mondes för 1857) af
Charlotte Hrontës biografi och skrifter, synes oss i denna enda punkt
hafva begått ett misstag, i det han tillskrifver dessa fantasiens
excesser, om vi så få uttrycka oss, orsaker, som möjligen på en
Fransyskas ytligare sinne torde kunna tillämpas, men som
säkerligen ej kunnat lå makt med Engelskan, Charlotte Hrontës rena
och upphöjda själ. Han bedömer, vi upprepa det, i detta enda
afseende, Engelskan ur Fransosens — och vi kunde tillägga qvinnan
från mannens synpunkt, och dömer derför skeft. AttCharlotte i alla
händelser kämpat en god kamp emot denna öfverhandtagande
sinnets sjuklighet, hvilken ofta stegrades af fysisk svaghet och lidande,
det utvisa hennes bref, och man påminner sig dervid ovilkorligen
den gamle, vise mannens svar på frågan huruvida vi äro ansvariga
för de syndiga tankar, som mot vår vilja tränga sig på oss. Svaret
lyder: »Vi kunna ej hindra foglarne att flyga öfver våra hufvuden,
men vi kunna hindra dem från att bygga bo i vårt hår.»
I Juli 1835 skrifver Charlotte, att brödren, hvilken allt
hitintills vistats hemma, delande sin tid mellan oregelbundna studier
eller snillrika, ehuru oöfvade utkast med penna och pensel, och
täta besök i hyns värdshus, der tians qvicka och lefnadslustiga
in-fällen gjort honom till en gerna sedd gäst, beslutat egna sig åt
artistbanan. Emily återigen skulle i skolan afsluta sin uppfostran
och Charlotte sjelf ämnade söka en guvernantsplats, för alt kunna
bidraga till bekostandet af de utgifter, som fordrades för att
verkställa de båda andra planerna. Ilon tillägger:
— — Jag sörjer — sörjer bittert vid tanken alt lemna hemmet;
men pligt och nödvändighet äro stränga tuktomästare, som icke tåla
någon olydnad.
Lyckligtvis erbjöds henne plats som lärarinna i den afhållna
Miss Woolers skola, der hon genom sitt biträde skulle gälda den
undervisning, systern såsom élève åtnjöt. Emily greps likväl inom
kort af en så outhärdlig hemsjuka, att hon måste lemna skolan,
då Änne intog hennes plats. I sjelfva verket fann ingen af de trenne
systrarne någon rätt trefnad, skiljda från hemlifvet och deras älskade
hedar och Ijungbeväxta kullar. Charlottes ord om Emily kunna
derför lika väl lämpas på henne sjelf och den fromma, milda yngre
systern, ehuru de båda sistnämnda bättre förmådde beherrska sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
