Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
hittills stått dem till buds — en och annan sällspord utflygt tilll nära
vänner eller ett lika sällspordt besök af dem. De trenne systrarn as af
naturen svaga fysik led synbarligen och ökade deras bekymmer med
ömsesidig oro för hvarandra; fadrens blindhet tilltog — korteligen,
ITerrans hand hvilade tung öfver det lilla hemmet på heden; och
likväl hördes der intet knot — ingen öfverljudd klagan. Olyckan
bars, enligt hvars och ens olika karakter; af fadren och Emily med
hjeltemodig stoicism, af Charlotte med kämpande, men segrande
undergifvenhet, af Änne med mild och from resignation.
Följande bref äro betecknande, så väl för Charlottes
sinnesstämningunder denna tid, som för styrkan af hennes pligtkänsla och den
kraft, hvarmed hon kämpade mot ett öfverhandtagande missmod.
Det första är skrifvet till en vän, som rådgjort med henne rörande
vissa planer för sin framtid.
–Tvenne vägar ligga framför dig; du önskar att samvetsgrannt,
kunna välja den rätta, vore den ock den brantaste och mest steniga.
Du kan ej afgöra hvilketdera är din pligt — att begifva dig ut i
verlden för att arbeta för ditt eget uppehälle, eller att stanna qvar
hemma hos din gamla moder, öfvergifvande för det närvarande hvarje
utsigt till eget oberoende, och underkastande dig dagliga mödor och
försakelser. Se här min tanke om saken. Den rätta vägen är
obestridligen den, som fordrar största uppoffringen af det egna intresset
— och som medför mest godt för andra. Och denna väg skall
äfven, om den sammvctsgrannt följes, med tiden leda till lycka och
framgång, skulle den ock i början synas föra i alldeles motsatt riktning.
......Om din mor är lugnare, då du är hos henne, om hon
skulle känna sig olycklig då du vore borta, så stanna hemma. Så
långt den menskliga kortsyntheten kan se, vinner du härmed ingen
egen fördel, och icke heller skall det falla någon in att prisa eller
berömma dig för det du stannar hemma hos din mor; men sannolikt
skall ditt eget samvete gilla beslutet. Jag uppmanar dig blott till
samma handlingssätt, som jag sjelf bemödar mig att följa.......
Slutet af brefvet innnehåller ett positift förnekande af ryktet,
att hon skulle gifta sig med en af sin fars hjelp-prester —
densamme, som hon åtta år senare gaf sin hand och hvilken troligen
redan då, obemärkt af henne, börjat den trogna tjensten lör sin
Rachel. Senare skrifver hon åter, rörande sin egensinnesförfattning:
—• — Lemna hemmet? omöjligt! Min tid förgår, mina anlag rosta
obrukade, och jag skall glömma det lilla jag lärt, af brist på tillfälle
att använda det. Denna tanke stinger mig stundom smärtsamt, men,
så snart jag rådfrågar mitt samvete, intygar det att jag gör rätt i
att stanna hemma, och bittra äro dess förebråelser, då jag ger vika
för ett ifrigt begär efter frihet. Jag kunde knappast hoppas på
någon framgång, om jag gjorde -mig döf för dylika varningar. . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
