Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
lers skaldekrets *). Genom den lärde juristen, Savignys bemedling
erhöll ban, 1838, en lärareplats inom den ryska gesandtens i Athen,
furst Katakazis familj. Under denna befattning fann han riklig tid
för egna vetenskapliga forskningar och skaldestudier, samt
genomreste i sällsap med en landsman, filologen och fornforskaren E.
Curtius, större delen af den grekiska Archipelagen. Då han, 1840,
återvände till Lübeck, började han använda och bearbeta det rikliga
poetiska stoff, han i Grekland hemtat (från denna tid förskrifva sig
troligen hans vackra nygrekiska folksånger) samt förenade dermed
ett djupgående studium af italienska och spanska litteraturen,
hvilket han äfven ifrigt fortsatte under en senare, längre vistelse i
närheten af Kassel. Kort innan hans första diktsamling, år 1843,
utkom, erhöll ban af konungen i Preussen en nyårsgåfva, bestående af
en årlig pension till ett belopp af 300 thaler. Sorgfri i ekonomiskt
afseende och lifligt verksam såsom skald i många riktningar,
vistades Geibel sedermera ömsom i St. Goar, vid Ilhen, ömsom i
Stuttgart, Hannover, Schlesien, Berlin och Lubeck, tilldess han, år 1852,
hörsammade konungens af Baiern kallelse till Munchen, för att vid
der-varande universitet emottaga plats såsom professor i Ästhetik.
Tillsammans med den forne reskamraten, E. Curtius, hade han redan
1840 utgifvit en samling »Klassiska Studier», innehållande
öfversättningar från grekiska skalder. Samma år utkommo de redan
nämnda lyriska dikterna (Gedichte v. Em. Geibel, Berlin 1840; 28:de
upplagan, 1852) och följande år hans cZeitstimmen.» Derpå följde,
såsom resultat af hans studium af söderns litteratur, »Spanischen
Volkslieder und Romanzen,» samt en Spansk visbok, utgifven
tillsammans med Paul Heyse. Åtskilliga spridda dikter, hvaribland ett
litet epos, kalladt »König Sigurd’s Brautfahrt», och »Zwölf Sonetten
(Lubeck 1846) skrifna för Schleswig-Holstein och af Tyskarne
ansedda såsom mästerstycken, förenade han i en ny samling under
benämningen »Juniusliedern» (Stuttgart 1848). På senare tiden
har ban äfven försökt sig på det dramatiska området — bland
annat med en operatext, Loreley, hvartill Mendelssohn Bartholdy
ville, men ej hann sätta musiken. På detta fält har han dock
vunnit mindre framgång, emedan han ej rätt förmått lägga band på
det förherrskande lyriska elementet i sitt skaldelynne.
Ett utmärkande drag i Geibels dikter är dess utsökta form-
*) Dessa trenne, skalden och naturforskaren Chamisso, fransos till börden, men
äkta tysk till skaplynnet; Kugler, statsman och konsthistoriker af den mest
mångsidiga bildning, samt Gaudy, en poet, hvars diktart i ungdomen säges ha närmat
sig den lleineska, men sedermera i visans form, snarare påminde om Bérangers
lekande och qvicka styl, utöfvade vid denna tid ett högst lifvande och välgörande
inflytande på den tyska litteraturen.
Tidskrift för Hemmet. JU. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
