Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Om åren då och med dem sorger komma,
Om vänner svika och om glädjen flyrl
Den Gud, som kläder fältets minsta blomma,
Och hvilkens nåd med hvarje morgon gryr,
Som äfven ger åt sparfvarne sin föda,
Förgäter sina återlösta ej.
Fast tiden nog kan mina blommor döda —
Min tro, mitt hopp, min kärlek ock? — O nej!
L. S.
SALIK SAEDAE KHANS MAKA.*)
(Österländsk saga.)
Solen går ned!
Brinnande purpur på molnen,
Flytande guld vid himlens rand,
Skimmervågor, viggar af färger,
Glödande skyars fria lek,
Hvad sägen J väl?
Viljen J väl
Herrligt berätta om dagen,
Dagen, som klar uti vestern bor,
Hatar dunklet, forskar i djupet?
Viljen J locka längtan dit?
Hvad viljen J mig?
Öster, du nattl
Slumrande rosor på bäddar
Svällande, veka, sofver du.
Sakta fladdrar dimmiga slöjan,
Sagornas tärnors lätta drägt,
I aningens land.
Rosornas land,
Öster, du sagornas hembygd,
Kulna, sorgsna Suomisångens
Rika, varma, blomstrande syster,
Dunkelt glödande Öster, du,
Du lockar mig mer.
Sköna voro Ben Hamouns trädgårdar, sköna voro deras rosor,
men skönast trädgårdarnas drottning, Ben Hamouns dotter. Innerst
*) Denna suga lärer för länge sedan statt att läsa i Finska Litteraturbladet,
men dä dess författarinna, den genom andra arbeten äfven här kända oeh värderade
signaturen —a—g, godhetsfullt tillsändt oss manuskriptet, och sagan är föga eller
iutet känd i Sverige, hafva vi ej tvekat att införa densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
