Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 9
icke bittert, icke heller äcklande sött; det behagar, utan att vara
läckert; det föder, utan att på konstladt sätt stimulera våra krafter.
.....Af alla de tidningsartiklar ni frågar mig om, liar jag eudast
sett den ganska anmärkningsvärda om »Qvinnans emancipation». Men
hvarför skall ni och jag tänka, (jag borde kanske rättare säga känna)
så fullkomligt lika i vissa punkter, att omöjligt någon diskussion kan
uppstå? Edra ord, rörande denna uppsats, uttala, fullkomligt min
tanke derom. Den är väl genomförd, klar, logisk; men skärande äro
de missljud den aftvingar själens finaste strängar, och genom hvad den
► utelenmat, uppstår ett omätligt svalg. Men hvari består detta svalg?
! Jag tror mig veta det — och är nog djerf att uttala min tanke. Mig
förefaller det som skulle författaren glömt att någonting sådant finnes
till som sjelfuppoffrande kärlek och oegennyttig tillgifvenhet. Straxt efter
uppsatsens läsning trodde jag den vara skrifven af en qvinna med
stark sjiil och klart hufvud, ined ett hårdt, afundsjukt hjerta, muskler
af jern och nerver af sulläder; af cn qvinna, som längtade efter makt
och aldrig erfarit kärlek. För många qvinnor är tillgifvenhet ljuf och
makt ett intet — ehuru vi alla älska att utöfva ett visst inflytande.
Jag tror att J. S. Mill (artikelförfattaren), om han finge råda, skidle
göra oss lifvet sträft, kargt och bedröfligt; och likvid går det en
ledtråd af beundransvärdt sundt förnuft genom större delen af hans
uppsats — synnerligast då ban säger, att om hos qvinnan finnes en
medfödd oförmögenhet till alla de värf och sysslor, som nu äro
mannen uteslutande förbehållna, så behöfvas inga lagar för att derifrån
af-hälla hcuue. Lemna alla vägar öppna; låt henne pröfva sina krafter;
den soin eger förmåga skall visa det, eller har åtminstone erhållit
möj-■ ligliet dertill — den, som icke här det, skall sjelfmant återgå till sin
rätta plats..........Frågan om qvinnans moderliga kall afiar-
dar författaren ganska knapphändigt. Korteligen J. S. Mill har, jag
är säker derpå, ett ganska ypperligt hufvud, men jag känner mig böjd
att betvifla hans hjerta. Ni har rätt, då ni säger att det. finns ett
vidsträckt område inom den menskliga naturen, öfver hvilket herrar logici
icke hafva något välde, och hjertligt glad är jag att så iir.......
Ni vill att jag skall skrifva om mig sjelf — men hvad? Min helsa
nr dräglig, min sinnesstämning icke alltid så. Jag hoppas och väntar
föga af lifvet och iir tacksam att mod och krafter ännu ej helt och
I hållet svikit mig.» — — -— — — — —■ — — — —
i
Med hösten infunno sig dock de vanliga följderna af hennes
ensli-j ga lefnadssätt och af Uaworths osunda läge. Hon talar föga
härom i sina bref, men frånvaron af all lefnadslust och ett och
annat uttryck, liksom med våld henne aftvunget — innebära mera
än nägra ord: Se här några utdrag af dessa bref, det första är
till Mr. Williams:
–»En del af ert bref påminte mig om den ofta upprepade, men
derför icke mindre betydelsefulla sanningen att, det gör oss godt att
blif va förda utom oss sjelfva, att blifva nödgade att" taga i
närmare betraktande andras lidanden, försakelser och fåfänga sträfvan.
Om vi sjelfva hafva fullt upp af lifvets fröjd och comfort, behöfva vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
