- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Andra årgången. 1860 /
306

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306

sade till henne: "You know, you and I Miss Brontë, hare holh
written naugthy books!", grodde orden sä djupt i hennes sinne,
att hon, för att få dem vederlagda, en dag vände sig till M:rs
Smith, frågande henne, såsom hon skulle frågat en mor —
om hon ej sedan sin tidigaste barndom varit moderlös — "om
det verkligen var något ondt med Jane Eyre."

Vi för vår del kunna icke finna någon giltig grund för dessa
förebråelser. Det är sannt, att Charlotte Brontë föraktade att sminka
eller förkläda sanningen, och lät den framstå i sin rätta dager,
af hvad beskaffenhet den än måtte vara, hög eller låg, ren eller
smutsig. Men hon skydde det låga och orena, så mycket soini
möjligt, skildrande det, der hon ej kunde undvika sådant, med
några få skarpa drag, men likasom skyndande att lemna det för
att uppsöka den renare luft, som allena var förenlig med hennes
egen rena natur, och skiljer hon sig i detta afseende himmelsvidt från
den klass af författarinnor, hvilka par préférence uppsöka de
smutsigaste ämnen, dem de con amore behandla, en klass, som
olyckligtvis äfven i Sverige räknar några få medlemmar.
0-kunniga om det onda, det låga och syndiga i verlden, kunna få
förblifva och minst Charlotte Brontë, med sin brors sorgliga lif
för ögonen, och uppvuxen ibland det frispråkiga och obildade
Yorkshire-folket; men "okunnighet är icke oskuld" — det synes hennes
klandrare hafva förgätit. En brist på den yttre förfining, som
umgänget med verlden gifver, kan man kanske förebrå Charlotte
Brontë, och det var måhända denna, i våra ögon underordnade
brist, som, erhållande en öfverdrifven betydelse i ytliga läsares
tanke, föranledde de kränkande misstydningar af hennes afsigter,
som vi här antydt.

I afseende på den strängare kritiken, skref Charlotte:
— — Bäste Mr William! komma recensioner hvilka äro ännu mera
fiendtliga än deinjag redan sett, så ber jag er likväl: undanhåll mig demicke.
Jag tycker om att få mig de gynnsamma tillskickade — isynnerhet
gläder det mig att bära in dem till min far; men jag måste se de
ogillande — ja, äfven de hätska; dessa utgöra min egen enskilda
uppbyggelsc: — det är i dessa jag bäst studerar allmänhetens
känslor och omdöme. Att sky undersökningen af det farliga och
oangenäma synes mig fegt. Jag längtar alltid att lära känna hvad som
verkligen är, och det är endast då man håller mig i okunnighet derom,
som jag bäfvar.......

Mot våren gjorde Miss Brontc ett länge påtänkt besök i
Manchester hos M:rs Gaskell, derifrån läsaren erhåller de sista
upplysningarne rörandeCharlotteBrontës uppträdande i sällskapslifvet. Att
hon i allmänhet der visade sig från sin minst förmånliga sida, förstår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1860/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free