Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
man af det föregående, men fattar äfven lätt att hon, om hon väl
en gång förmått beherrska den förlamande känsla af blyghet och
tafatthet, som i närvaro af fremlingar alltid bemäktigade sig henne,
skulle på ett eget och oemotståndligt sätt fängsla och intaga. M:rs
G. berättar huru Miss Brontë, vid ankomsten till Manchester, fann
en fremmande ung dame vara gäst i det Gaskellska huset, och
huru hon, oberedd härpå, synbart bäfvade och satt tyst och
sluten, medan en nervös skälfning då och då genomilade hennes
späda lemmar.
. . . . En stor del af denna hennes fraktan för att
sammanträffa med fremlingar, fortsätter M:rs G., tillskref jag den öfverdrifna
föreställning hon, allt frän sin barndom, gjort sig om fulheten af
sitt eget utseende, hvilket hon inbillade sig vara så motbjudande, att
hvarje fretnling, som första gången såg henne, undvek att sedermera
vända blicken ät det håll af rummet, der hon satt. Huru
öfverdrifven denna föreställning var, bevisades bäst en afton medan hon var
hos oss, då tvenne herrar, som sågo henne första gången — utan att
veta hvem hon var, — synbarligen fängslades af hennes själfulla
utseende, behagliga stämma och milda blygsamma väsende, en känsla,
soin till och med var sä stark, att den, hos en af dera, förmådde
besegra hans förut fattade motvilja tör hennes böcker.
Följande utdrag ur ett bref till M:rs Gaskell visar hennes
å-sigt om hvad ett diktverk bör vara. Det skrefs någon tid efter
hennes hemkomst från Manchester, den 9 Juli 1853:
–Tack för ert bref; dét var angenämt sora ett lugnt samspråk.
välkommet som ett vår-regn, uppfriskande som besöket af en vän;
korteligen, det hade mycket tycke af en sida ur "Cran/ord’.....
.....Det faller mig en tanke in: kan ni, som har så många
vänner, en så stor umgängeskrets, då ni sätter er ned att
skrifva, utan svårighet isolera er frän alla dessa band, alla dessa
behagliga sympathier, för att vara fullkomligt er sjelf — your own
woman — säker att icke röna något inflytande, eller låta er ledas af
tanken på huru ert verk skall framställa sig för andra, hvad
klander eller gillande det kan komma att väcka? Kommer aldrig något
skimrande moln och tränger sig in mellan er och den stränga
sanningen, sådan som den visar sig innerst i er klartseende själs
hemligaste rum? Med ett ord, frestas ni aldrig att göra edra
karakte-rcr älskvärdare än verklighetens, genom böjelsen att assimilera edra
tankar med deras, sora alltid känna varmt, men ofta ej förmå att se
klart? . . Besvara icke frågan; den var aldrig ämnad att framkalla
något svar.....
Mot slutet af September erhöll Miss Brontë ett länge
efterlängtadt besök af M:rs Gaskell, som i ett bref till en vän (infördt
i biografien) ger en intressant beskrifning på sin värdinna, hennes
hem och lefnadsvanor, samt de sysselsättningar och samtal,
hvarmed de tillsammans fördrefvo tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
