- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Andra årgången. 1860 /
312

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312

med domnande hand några blyerts-rader till sina tvenne
barmdoms-vänner, och säger bland annat:

— — Mr. Nicliolls är den ömmaste vårdare, det bästa jordiska stöd
någon qvinna haft. Hans tålamod sviker aldrig och det frestao dock

af all den oro och vantrefnad som följer med sjukdom.....Måtte

Gud styrka och hjelpa digl — — — — — — — —

Det förefaller mig som kan det i verlden ej finnas en bätttre, en
ömmare man än min. Numera behöfver jag ej förgäfves liingtia efter
vänligt sällskap, då jag är frisk, eller den ömmaste vård då jag är

sjuk.....Jag kan ej skrifva mera — — jag känner mig ytterst

svag — Gud välsigne er alla.

Dessa vörå de sista rader den flitiga handen förmådde teckna.
Krafterna aftogo allt mer, och en stilla yrsel infann sig slultligen,
som öfvergick till en tung dvala. Uppvaknande för ett ögomblick
och mötande sin makes tårfyllda ögon och af sorg tärda ainlete,
samt hörande några brutna böneljud, att Gud måtte spara henne,
hviskade hon: »01 icke skall jag dö — säg! Han skall ej hafva
hjerta att skilja oss åt! Vi voro ju så lyckliga!» —

Några timmar senare hade det rika, kärleksfulla hjertat
kallnat, den rastlöst kämpande anden fått ro, och tidigt nästa morgon
förkunnade Haworths kyrk-klocka för byns innevånare Charlotte
lirontcs död.

De trenne romanerna Jane Eyre, Shirley, och Villette äro i Sverige
allt för väl bekanta och för högt värderade, att vi hvarken skulle
behöfva eller våga här underkasta dem en närmare analys. Vi vilja
derför, utan att ingå i några detaljer, endast kasta en blick
tillbaka på Currer Bells författare-verksamhet, för att, innan vi
afsluta denna uppsatts, söka upptäcka i hvad mån författarinnans eget
öde återverkat på hennes skrifter.

Vi hafva sett att hon hemtade typerna till sina flesta
ka-rakterer nr verkligheten, utan att dock nedlåta sig till ett slafviskt
kopierande. Så äfven med ämnena för hennes berättelser. De
hvila alla på en viss grund af verklighet, från hvilken utgångspunkt
hon dock lemnar sin fantasi fritt spelrum. 1 samma mån, men ej
vidare synes oss hermes eget öde och karakter hafva återverkat
på hennes skrifter. De hafva alla till viss grad insupit den
egendomliga och dystra färgtonen af hemmet på heden, den
genomträngande men härdande lifsluft, som der herrskade, och som hade
en viss frändskap med vinden, som än brusande, än qvidande,
jagade fram öfver de vilda Ijimgmoarna. Af allt hvad Currer Bell
skrifvit, bär dock Shirley minst stämpeln af hennes egen individuella
karakter och erfarenhet, och är kanske också derför minst gripan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1860/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free