Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
»Er far, er far?»
Sophie vaknar.
»Karo är död, Ivaro är död!» snyfta gossarna.
»Karo är död!» eftersäger Sophie, ocli nu uppstämma syskonen
en trio, hvars alla toner visserligen falla i moll, men i många olika
brytningar.
»Herren vare lofvad» utbrister modren, fallande på knä i sin
säng »måtte det blott ej vara ett förebud!»
Nu inträder en af husets tjenarinnor, berättande att hon funnit
Karo död och ett med grönt mögel öfverdraget brödstycke bredvid
honom.
»Hvem sätter mjölk uti trädgården och lägger möglade
brödbitar så, att hundarna komma öfver dem?» frågar fru Block.
Tje-narinnan säger ursäktande: »Doktorn har befallt, att jag skulle
ställa ett glas mjölk eller ett glas vin under bar himmel, och äfven
lägga ut ett nybakadt bröd.»
Nu öppnas porten. »Det är er far!» utropar modren.
Och det är lian, men det dröjer länge innan ban söker maka
ocli barn.
Tvenne timmar senare.
Familjen har förenat sig i hvardagsrummet. »Öfver tvenne
dagars bortovaro och icke ett ord från dig» säger hustrun.
»Har du ej fått mina små biljetter?»
»Icke en enda.»
Skakande hufvudet, säger han: »Aldrig kan man lita på någon
menniska 1 Jag har deremot genom mina utskickade fått veta, att
här under tiden stått väl till.»
»De som framburit dessa underrättelser, ha säkert icke varit
här. Jag har aldrig sett någon annan än dem, som begärt
medi-kamenter och frågat efter Doktorn.»
»Gud vare tack emellertid!» utropar mannen, tryckande henne
till sitt bröst, »att vi träffas •— och träffas med glädje. Uans
barmhertighet är stor.»
Nu meddela barnen den sorgliga dödsposten. Block går genast
ut; om en qvart är han tillbaka. »Märkvärdigt! Se här luftens
verkan. Den är i yttersta grad förpestad. Du bör hålla barnen
inom hus. Foglarna försvinna; kreatur dö ute på marken, som
är öfverhöljd af insekter.»
Hon visar honom rosenknoppen.
»Ett tecken till den omhvälfning, som äfven inträffat i naturens
lagar. Finge vi en enda frostnatt, vore straxt en ljusning.»
»Du liar väl icke haft någon hvila under dessa dagar?»
»Ah jo, jag har kastat mig här och der på en säng och slumrat
då och dä några ögonblick. Du må tro, att jag varit i en
oupphörlig verksamhet. Många ha blifvit förda pä sjukhuset. Jag
har ombesörjt, att tvenne läkare blifvit beordrade att
tjenstgöra i den fattigare delen af staden. En mängd personer äro så
liårdt angripna, att de ej kunna föras ur stället. Men en
glädje-nyhet kan jag meddela dig. Jag kommer från Assessor Munsters
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
