- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tredje årgången. 1861 /
12

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

It

förtroende och kanske småningom hans tillgifvenhet, samt
dymedelst väcka till lif hans ädlare känslor. Men för att vinna detta
förtroende, får man ej inträda i hans boning med en
beskyddaremin, ett uttryck af nedlåtande öfverlägsenhet eller af halft
föraktlig medömkan, utan aldrig glömma att äfven hans hem, huru
torftigt det än må vara, är fridlyst och att vi genom lättsinne, öfvermod
eller bristande grannlagenhet ej hafva minsta rättighet att kränka
dess helgd. Vi måste först af allt ihågkomma, att vi gå att besöka
en af våra medmenniskor och att, huru långt han än må stå
under oss i samhällsställning, lyckans förmåner, bildning och äfven i
hjertats förädling, är han dock af samma slägte som vi, återlöst
af samma Frälsare och arfvinge till samma hopp. Äro vi
fullkomligt genomträngda af denna sanning, som älven det stoltaste
stoftbarn ej mäktar förneka, behöfva vi inga andra föreskrifter för vårt
uppförande; vårt hjerta skall då lära oss huru vi böra umgås med
den fattige, den obildade, ja, äfven med den fallne och brottslige.
Kunna vi på samma gång vi sålunda söka höja honom till oss,
inge honom sinne för ordning och renlighet, kunna vi bistå
honom i hans bemödanden att sträfva för något annat mål jemte det
af brödet för dagen, så halva ej våra besök i armodets boning
varit förgäfves, ty när grunden en gång är lagd, kan man
åtminstone våga hoppas, att byggnaden, om ock blott småningom, en gång
når sin fullbordan.

Ett kraftigt medel för att i detta, som i många andra fall,
kunna uträtta något verkligt och genomgripande godt är
associationen af lieras förenade krafter och goda vilja. Utom det att man
genom en sådan förening har långt större resurser att disponera,
både i materielt oeh moraliskt hänseende, kan man derigenom på
ett mer systematiskt och på samma gång mer ändamålsenligt sätt
afhjelpa brister och behof. Vi behöfva endast hänvisa till våra
egna Fruntimmersföreningar lör att finna ett bevis på denna
sanning; ty, ehuru ännu jemförelsevis nya, ja, mångenstädes blottisiu
linda, hafva de åtminstone gjort en början till det arbete, hvars
vigt och nödvändighet vi här påpekat. Ty värr omfattas de likväl
ej med det allmänna intresse, den nitälskande ifver, som äro
erforderliga för utförandet af ett stort och vigtigt företag; men i vårt
kära fädernesland är man just ej |allen för att gå raskt tillväga,
utan tänker i allmänhet »che va piano va sano»,’) — såvida
nemligen man tänker på något annat än sig sjelf och sina närmaste, —
och förhastar sig ej, utom vid några undantagsfall, då enthusiasmen

*) Det som går l&ogsamt gär väl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:57:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1861/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free