Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
civilisation; yrande och vildt under tider af omstörtningar och all*
mänt förfall, såsom i slutet af 18:de seklet; nytt, vemodigt,
stammande, på en gång blygt och djerft, vid epoker af återuppståndelse
och reorganisation, sådana som den närvarande? Längre fram,
under folkens ålderdom, fåordigt, dystert klagande och misströstande,
såsom den, och uttalande på en gång den hotande aningen, de
fantastiska drömmarne om verldens undergång, samt den vissa,
gudomliga förhoppningen om en mensklighetens uppståndelse under
ny form: se der Poesien/» -— — — — — — — —
Men det torde vara tid att återgå till poeten, som vi, för
poesien, lemnat allt för länge ur sigte.
Lamartine, hvars hastigt vunna skalderykte nu tilldragit honom
allas blickar, blef inom kort anställd vid fransyska beskickningen i
Florens, hvarest han gjorde bekantskap med en rik, engelsk dame,
med hvilken ban ingick giftermål. Han företog nu en mängd resor,
dels för sitt nöje, dels i diplomatiska beskickningar till Neapel,
London m. m. och återvände derpå såsom Ambassadör till Florens.
1823 utgaf ban »Nouvelles Méditations poétiques,» hvilka likväl ej
gjorde så mycken lycka, som den första samlingen, ehuru kännare
berömma de senare såsom till (ormen ädlare och mera fulländade.
Härpå följde poemet »le dernier chant du pélérinage d’Harold,
ett slags fortsättning af Byrons Childe Harold’s pilgrimage, deruti
Lamartine, återupptagande tråden af berättelsen der, hvarest
Byron lemnat, eller rättare våldsamt afslitit den, fortfar att, under den
lätt genomskådliga täckmanteln af Harolds namn. besjunga Byrons
sista handlingar och tankar, hans deltagande i Greklands frihetskamp
samt lians död. Några lör Italien nedsättande stancer, som poemet
innehåller, lära hafva ådragit skalden en duell och ett lifslarligt sår.
Ar 1828 utkommo hans »üarmonies poétiques et réligieuses», deri
ban fullkomligt återgick till sitt första och utan tvifvel lyckligaste
fält, den lyriska och religiösa känslans. Lamartine, som vid denna
tid uppträdde såsom en ifrig förfäktare af thronens och kyrkans
rättigheter, blef nu, då ban, 1829, återvände till fäderneslandet,
invald i franska Akademien, samt hade redan erhållit diplom för att
såsom minister afgå till Grekland, då 1830 års revolution utbröt.
Den nya regeringen erbjöd honom att få bibehålla sina embeten
och titlar, men ban afslog anbudet och lemnade statens tjenst. »Jag
hyste en känsla af vördnad för den konungaätt, som jag tjenat,»
säger Lamartine sjelf, 20 år senare, »och jag ville icke tränga mig
fram och smickra den nyuppstigande ättens uppåtsträfvande sol.»
Härmed inträder ett nytt skede af Lamartines lif, deruti poe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
