Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
bageri befinner sig, der i de öfra rymderna tio stora qvarnstenar
ständigt mala hvetet, hvilket, efter att ha genomgätt diverse
processer, i de nedra rummen knådas, utrullas och skäres, och
framkommer ändtligen som färdigbakadt skeppsbröd ur nio kolossala
ugnar. Sedan vi farit förbi Vichny, styrdes kosan emellan de stora
krigsfartygen Wellington, Marlborough och Ulustrious och vid
Spithead sågo vi en skog af master framskymta genom den
klarnande dimman. Vi landstego vid ångfartygsbryggan, en 2265 fot lång
träbro, besatt med små butiker, der reslektyr o. s. v. utbjöds, och
som tycktes vara en favoritpromenad för Rydcs innevånare.
Den klara junisolen lyste nu med bela sin glödande makt,
men de osynliga ångorna, som ännu sväfvade i luften, gåfvo en
obeskrifligt genomskinlig och glittrande färgton åt det täcka
landskapet: ett slags magiskt skimmer, som ytterligare höjde dess
skönhet. Rydc ligger som en amfitheater på en temligen brant
sluttning, hvars fot badas af hafvets vågor; dess läge anses kallt,
emedan det vetter åt norr, men jag led af hettan, som gjorde
promenaden uppför de sluttande gatorna ganska besvärlig. Här hyrde
jag en såkallad Irish car, ett öppet åkdon, der de resande intaga
sidoplatserna, med ryggarne vända åt hvarandra, under det kusken
sitter i midten. Ensam om detta åkdon, njöt jag af en fullkomligt
fri utsigt åt alla håll, något att sätta värde på i en sådan natur.
Snart lemnade jag den täcka staden, med dess rader af
glittrande, hvita hus, öfverallt beskuggade af lummiga trädgrupper,
och styrde kosan till den pä motsatta kusten af ön belägna
badorten Bonchurch, som för tillfället skulle blifva mitt mål. Sällan
torde man på ett afstånd af två svenska mil finna en sådan serie
af förtjusande landskap! Väderleken gynnade mig; luften var så
obeskrifligt ren, så varm och balsamisk, att det var som inandades
man sjelfva helsan. Den rikaste natur omgaf mig på alla sidor:
ängar, gröna som smaragder, och genomskurna af häckar, sammansatta
af alla möjliga slags buskar och slingerväxter, nyponbuskar,
kapri-folium, convolvulus, etc., hvars blommor uppfyllde luften med sin
vällukt; sluttande kullar, vid hvilkas fot de täckaste små byar
lågo strödda. På somliga ställen slog man det yppiga gräset, på
andra kördes höet in på stora skarlakansröda vagnar, och
emellanåt glödde ängarne som idel eld af klöfverns karmosinröda
blommor, hvars doft blandade sig med de blommande bönfältens.
Allt som vi närmade oss Ashcy Down blef vägen vildare;
(Doirns kallas neml. de höga kullar, liknande gröna vågor, hvilka
äro ett utmärkande drag i Södra Englands och ön Wights natur).
Jag steg ur vagnen och gick upp till bergets topp; den rikaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
