Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För Amors lund — en kruka vintergröna,
För Aphrodites svanor — gäss de få.
Hvad är att göra då? Hvad bud, hvad lagar
Bör man väl ge en skald i våra dagar.
Till Judarne från ökenbergets klyfta
Gafs tio bud, som ständigt de försmå.
Vi Christna tvenne fått, som blott åsyfta
Att hjertat i vårt bröst ej kallna må:
Men än, som barn, vi vid den lexan snyfta
Och hur vi sträfva, vill den aldrig gå.
Vi derför sökt att oss ur spelet draga
Med blott ett enda bud: »sök att behaga!»
Det budet af all verlden åtlydt blifver,
Det står med gyllne skrift på hvar mans port
Den kloke fadren till sitt barn det gifver
Att utaf barnet må bli något stort:
»Behaga blott, och du har lycka gjort!»
Djupt i sitt hjerta sonen ordet skrifver;
Han växer upp, ger skägget flitig aga,
Och går se’n ut i verlden — att behaga.
Han går, men många steg ej hinner taga
Förr’n regelns vigt ban insett länge se’n
Och derutaf mång’ slutsats kunnat draga
Till egen fromma och rivalers mehn.
Ja, ingen finns, som icke vill behaga —
Pultron och hjelte, engel och sirén,
Aktören, som på scenen deklamerar,
Och presten, som med salfvelse orerar.
Behaga vilja alla — gamla — unga —
Behaga, hur allt annat också går,
Och dertill intet medel man försmår;
A. vill behaga med sin skarpa tunga,
B. med sitt ömma hjertas öppna sår,
C. med sin sjuka lefver eller lunga,
Då, blek om kinden och med sorgset sinn’,
Han hostar sig i qvinnohjertan in.
Med ordet: »sök behaga,» är då svaradt
På frågan, som har brytt mig dagen lång;
Ty hvad för hela verlden är ett tvång
Blef säkert ej poeterna besparadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
