Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141,
OM BERNSTEN.
Bernstenen är onekligen en af Preussens märkvärdigaste
produkter och öfverhufvud en af de anmärkningsvärdaste
naturföreteelser. Den var redan känd af de gamle. De »högbröstade
Tro-janskorna» sä väl som hustrurna till de Helleniska hjeltar, hvilka
kommit^ »på de långsträckta bevingade skeppen att störta Ilium,»
prydde sig med bernstens-smycken. Både Trojanerna och
Grekerna erhöllo bernstenen från Phenicierna, den gamla verldens
Britter. Dessa åter hemtade den från samma kust, der den ännu i
dag finnes som ymnigast — den Preussiska. Mythen låter
bern-stenen bildas af de tårar, Phaëtons systrar gjöto, då denne Helios’
olaglige ättling, vid sitt öfvermodiga försök att kuska åstad med
solvagnen, fick en så ömklig ändalykt.
Länge ansåg man bernstenen, såsom äfven dess benämning
antyder, tillhöra mineralierna; nyare undersökningar hafva dock
bevisat, att den otvifvelaktigt är af vegetabiliskt ursprung och bör
räknas till kådarterna, ehuru den saknar några af dessas egenskaper.
Troligen härstammar den från något till arten Coniferæ hörande
träd, hvilket underjordens mångfaldiga omgestaltningar försvunnit ur
växtriket. Att detta skett vid tiden för den så kallade
Ierliär-for-mationen (jordytans tredje omgestaltning) och således under
perioden för brunkolsbildningen, antog man för allmänt. På senare tider
har likväl en berömd naturforskare sökt visa att
bernstensbildnin-gen ej kunnat ega rum förr än vid den sista eller näst den sista
af dessa jordytans omhvälfningar. Härför talar i synnerhet den
omständigheten, att man ofta finner små djur, mestadels insekter,
likasom infattade i bernstenen, hvilka antingen äro identiska med,
eller ganska snarlika, sådana som ännu finnas. Ehuru denna fråga
ännu torde få anses såsom oafgjord, har dock således bernstenen,
i trots af sin onekligen ganska respektabla bekantskap med
Phenicierna, ingen synnerligt hög ålder, geologiskt taladt, då man anser
årtionden och århundraden för lappri och räknar blott årtusenden.
Att den så rikligt förekommer just vid denna nordliga breddgrad,
förklarar nian genom antagandet att den är en kådart, hvilken,
ytterst tunnflytande och utomordentligt hastigt hårdnande, med stor
ymnighet utflutit ur ett med tallen beslägtadt träd.
Man har nemligen upptäckt att dylika barrträd, före jordytans
senaste omgestaltningar genom de så kallade dilluvial- och alluvial-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
