Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166,
endast några dåliga sängplatser på köksgolfvet? Föredrager hon ej
tusen gånger detta framför att med ord eller handling öppet tillstå :
»Min inkomst är så och så mycket om året, jag gör ingen
hemlighet deraf, den tillåter mig icke att lefva utöfver en viss grad af
välstånd, deri räcker ej till att komfortabelt underhålla både min
familj och mina bekanta; ursäkten derför, att jag föredrar de
minas trefnad. Och vill du, »Verld», icke desto mindre titta in till
oss ibland, så må du taga oss just sådana vi äro, utan all slags
pretention; hvarom icke, så — farväl med dig!»
Och »Verlden», i stort tagen, är ingen narr. Det. är
märkvärdigt att. se, hvilken mängd »egenheter» den fördrager af hvar
och en som, allt för modig eller för liknöjd att efterfråga följderna,
djerft griper tjuren om hornen. Huru vördnadsfullt löljer den ej
stundom en qvick eller slug qvinna, som sätter sig öfver att putsa
sina naglar och att kamma sitt hår slätt, hvars modiste och
sömmerska påtagligen förskrifva sig från förra århundradet, och som i
väsende ocb konversation olta öfverträder hvarje äfven den
vanligaste höflighetsregel. Huru ofta ses ej samma respektabla »Verld»,
hvilken skulle högeligen beskärma sig vid tanken att låta sina unga
döttrar göra en morgonpromenad i bodarne, utan att vara åtföljda
af en långbent lakej, om aftonen föra dein till en soirée hos någon
fru ""*, hvilken åtnjutit ett mer än tvetydigt rykte, ända tills ett
rikt giftermål, hvilket (genom sin ytterliga kärlekslöshet och
falska skrymtan, i himlens ögon torde varit den nedrigaste af alla
hennes synder) i verldens tanke med ens utplånat dem alla.
Och likväl är denna »Verld», hvilken, närmare analyserad,
visar sig vara ett intet — mindre än intet — en chimère, för
hvilken intet menskligt hjerta ett enda ögonblick borde ö|fra sig — på
en gång afgud och buse för en stor del af qvinnoslägtet; och delta
icke för en kort lid, utan under största delen af deras lif. Ja, det
är så, allt ifrån den dagen då »lillans» första garderob beställes af
de dyrbaraste materialier (kostande i spetsar, broderier och
garneringar nära lika mycket som mammas utstyrsel, hvilken
dock var alldeles för grann ocb dyrbar för hennes tillgångar), då
likväl den olyckliga »Lillan» skulle vara lika förtjusande och finna
sig långt beqvämare i simpel kauibrick med Vadstena-uddar —
och ända till vår sista gärd åt modet, då vi ej kunna transporteras
till den sista hvilostaden utan i skuggan af ett visst specificeradt
antal fjäderbuskar,’ ledsagade af det vanliga antalet vagnar, efter att
hafva, blifvit likasom mutade till dellagande i ceremonien medelst
den ändamålslösa lyxen af en sidenfodrad kista, garnerad kudde ocb
broderadt bårtäcke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>