Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200,
pas för något pris. Helsan kan i sig sjelf lika litet sägas utgöra
ett system af gifna reglor, som lifvet eller glädjen, eller som det
högsta och bästa jag vet på jorden — en sann kristens godhet,
hvilken, varm, otvungen och omedveten, flödar omedelbart ur
hjertat. Likasom ingen äro fullt lycklig, som ständigt tänker på sin
lycka, så är ingen fullt frisk, som ständigt tänker på sin helsa.
Lycka, godhet, helsa — alla dessa äro befryndade: alla bestå i
lifs-principernas, i de andeliga så väl som i de fysiska lifsprincipernas
ohämmade verksamhet, i vårt eget inneboende lifs fulla förening med
och deltagande i lifvet utomkring oss. Det enda ordet —
Sympa-thi — skulle nästan kunna uttrycka allt hvad vi här mena.
Menniskan är verkligt lycklig, då hennes hjerta jublar vid en annans
glädje eller genomtränges af deltagande för olyckor, dem hennes
gifmilda hand lindrar. Hon är god, då hennes själ ligger öppen
inför hennes Skapare och då hennes första och sista tanke är: »att
göra Din vilja, min Gud, är min glädje.» Hon är frisk, då hennes
kropp befinner sig i harmoni med naturkrafternas oaflåtliga
verksamhet, då hennes blod värmes af luftens milda kyss, hennes
muskler härdas af stärkande arbete; då hennes hjerna är mäktig af
kloka och allvarliga tankar, hennes hjerta glödande af ädla föresatser.
Alla dessa vilkor äro svåra, kanske omöjliga för den fallna menniskan
att uppfylla, och vi behöfva ej gå långt för att finna orsakan
hvarföre vi så sällan påträffa någon rätt god, rätt frisk och rätt lycklig;
men måhända skulle en klarare insigt i och uppfattning af de vilkor
vi här antydt dock småningom föra oss närmare målet.
En viss kyrkofader svarade någon, som frågade honom om
reglorna för ett kristligt lif: »Älska och gör se’n hvad du vill.» På
en dylik fråga rörande helsans bibehållande skulle man kunna
svara: »Förstå och gör sen hvad du vill.» Helsan beror ej af vissa
af menniskor gifna reglor, den är underkastad naturens eviga lagar.
— Helsan är frihet och måste likväl oaflåtligt lämpa sig efter
naturens oändliga mångfald, som, ständigt densamma, dock alltid är ny.
Häruti ligger till stor del hemligheten af dess behag. Helsan vet ej af
någon enformighet. Den är underkastad den gränslösa skapelsens
evigt vexlande verkningar och i sig sjelf en yttring deraf. Den
genomströmmas af alla de osynliga krafter, som bestämma
rhyth-men i skapelsens harmoni, och af hvilka hvar och en anslår sitt
egendomliga ackord. Menniskokroppen genombäfvas af hvarje
naturkraft, som förnimmes af hela den öfriga skapelsen, just som
aspens löf darrar i den dallrande luften. Dess fullkomlighet ligger just i
dess oupphörliga vexling. Helsan — jag upprepar det — beror ej af
godtyckliga reglementariska föreskrifter, den är bunden af gifna lagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
