Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
handen i vårt grannskap. Men det kan nu ingen hjelpa — koin,
låtom oss skynda — vi iiro nära målet för vår färd.
Dock att skynda är lättare sagdt än gjordt, när man nära
middagstiden befinner sig på Cheapside, i sjelfva hjertat af City; länge
kunna vi blott steg för steg skrida fram, medan vi se oss om åt
alla håll och kanter för alt ej bli nedtrampade, omkiillslagna eller
öfverkörda. Akta dig, der kommer en vandrande skylt, iklädd
tidningar, afficher och annonser, bärande på hufvudet en kollosal
hatt, beklädd med ett papper, indränkt i något klibbigt fluidum,
deri hundratals flugor fastnat, utgörande den mest [»åtagliga
rekommendation af detta slags preservativ mot de små svärmande
plågoandarna. I)er åter ställer sig i vår väg en frukthandlare,
utbjudande sina pine-apples, friska för 1 sb. ocli skadade för halfva
priset — och i förtroende sagdt (bedyrar ban halfhviskande) bör man
föredraga de skadade, af hvilka ban har en bel vagnslast att välja
af. — Men du gör ett utrop! hvad är det? — Åh — en
positivspelare, som svimmat — men då vi vilja tränga oss fram genom
mängden för att se om vi kunna vara den stackarn till någon hjelp,
hejdar oss frukthandlaren, påstående, att alltsammans blott är en
tillställning för att samla folk, derunder åtskilliga stölder bedrifvas
af positivspelarens vänner. Han har visst betaldt för hvar svimning;
hau har länge praktiserat och är nu rätt slängd i yrket. 1 should’nt
have told you but that strangers always are interested in suck
things. Pray Ma’m*)... och återigen börjar ban prisa
beskaffenheten af sina skadade ananas. Men ändtligen delar sig folkhopen
framför oss och vi lyckas komma ett stycke framåt utan hinder.
Väl kunde de granna bodfönstren, fullhängda med de dyrbaraste
tyger och schalar, de elegantaste kostymer, allt med påfästade
priser, »de billigaste i London», fängsla våra blickar; men du får ej
stanna, gode läsare: tiden skyndar, och du och jag med den.
Ändtligen hafva vi kommit till den tvärgata, der vi skola lemna den
stora pulsådren för trafiken och styra kosan inåt en något mindre
besökt del af City. Snart stanna vi vid en port och ringa pä
klockan, då en ung herre öppnar och på vår fråga efter M:rs Craig,
svarar: Ohl you’11 see the matron, will you—but sht isn’t here").
Uttryckande vår ledsnad häröfver nämna vi, att vi äro fremlingar,
uppgifva anledningen till vårt besök samt beklaga att det är sista
dagen af vårt vistande i London, hvarför vi ej kunna förnya försö-
") Jag hade ej förrådt hemligheten om jag ej vetat att fremlingar alltid äro
intresserade af dylikt.
") Ah! ni önskar träffa förestånderskan, men hon är icke här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>