- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tredje årgången. 1861 /
293

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

203

beskydd, och aldrig var den ömmaste faders omsorger att föriikna
med Hans huldhet. Ackl då först begynte jag fatta vidden af min

dårskapl» —–-Cch en annan gång:

»Det är Gud, som ingifvit mig den kärlek till forskning och
vetande, hvarifrån ingenting någonsin skall kunna afvända mig. Den
store Guden är f sjelfva verket den mäktigaste vältalare. Han
öfvertygar utan ord; Han böjer sinnena hvarthän Han vill och
lämpar dem efter Sitt höga behag. Ilan gör ingenting af slump, men
ordnar allt ined oändlig vishet. Må mina ringa gåfvor lända till
Hans förherrligandel Det skall bli min högsta belöning.» Dialogen
afslutas med en invocation:

»Jag började tidigt sucka efter vishetens gåfva. Jag har alltid
skattat den högre än throner och välden, än perlor och guld. Jag
liar älskat den högre än skönheten — än sjelfva lifvet; och mina
suckar hafva blifvit hörda. Ett himmelskt ljus har skingrat
dunklet i min själ, och dess glans, som aldrig kan blekna, är mig
kärare än några skatter. O Gudi Du kärlekens och förbarmandets
outtömliga källa! gif mig den rätta visheten! Inskrif mig bland
antalet af Dina tjenare, ty Dig allena vill jag tillhöra under det ringa
mått af dagar, Du bestämt för mig på jorden!»

Delad mellan dylika förtroliga samtal, vården om hemmet,
samt besöken i den olycklige Fannios fängelse, förgick skiljsmessana
långa tid till dess Grunthler slutligen återkom. Ilan hade rönt det
mest smickrande emottagande bland sina landsmän, hvilka
förespeglat honom, att ban utan tvifvel snart skulle erhålla en för sig pa6"
sande plats, ehuru det under de oroligheter, som då herrskade i
Tyskland, ännu ej lyckats honom. Hröderna Sinapi, bosatte, den
ena i Wurzburg, den andre i Speyer, erbjödo honom jemte Here
andra utmärkte män i olika delar af Tyskland sitt inflytande och
Eina hem, och om möjligt gick Romerska Kejsarens rådgifvare,
Georg Hermann i Augsburg, till hvilken Grunthler genom
Prinsessan di llovere blifvit rekommenderad, ännu längre i sitt intresse
för de unga, makarna. Till denne vän och gynnare ställde de ock
först kosan, sedan Olympia med djup saknad sagt farväl åt sina
härå anhöriga, åt den enda vän, som i motgången förblifvit henne
trogen, och åt ett fädernesland, som otacksamt sköt ifrån sig en
af sina ädlaste döttrar — ädlare och mera värd beundran nu, än
då hon, några få år förut, varit buren på händerna af den
nyckfulla folkgunsten. »Det. finns ingen uppotfring, ingen pröfning, som
jag ej med glädje vill härå för,att visa dig min tillgifvenhet,» hade
hon under skiljsmessan skrifvit till sin make, och hon hade nu
tillfälle att med handling bekräfta sina ord. Att hon ined undergif-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:17:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1861/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free