Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
»Des Knabcn Berglied», »Freie Kunst», »Das neue Màrchcn»,
»Sterbeklänge», samt vår- och dryckessångerna synas oss bland
visorna och romanserna intaga främsta rummet. En af Uhlands
landsmän har skildrat hans mästerskap inom denna diktart med
några få, men betecknande ord, som vi här låna:
»Uhland har iklädt naturen glädjens söndagsdrägt och förstått
att förädla landskapsteckningen till sång. Han lät kapellets klockor
ljuda och ställde »Fjellets son» på klippans topp att sjunga sin
muntra visa. Ur de förfallna ruinerna framtrollade lian det förflutna i
förklarad glans, löste än en gång de gamla falkarne till jagt, lät
sångare och barder stanna vid slottens portar och klappa på,
frammanade »sköna Jungfrur» på de gröna vallarne och Konungasöner,
som drogo förbi och blefvo förälskade. Likasom Schiller skapade
en idealisk, öfversinnlig verld, så skapade Uhland, i sina dikter,
en idealisk verld midt i verkligheten.»
De utmärkande dragen hos Uhlands sångmö äro känslans
innerlighet och sanning, en lefvande naturåskådning, en brinnande
fosterlandskärlek och skarpt utpreglad nationalitet, samt slutligen en
sällspord och oöfverträfflig förmåga att med några få enkla drag
teckna helgjutna, liffulla, klart åskådliga gestalter och karakterer.
Det låg ej i hennes lynne att plötsligt och likasom med storm
tilltvinga sig allmänhetens beundran, men sakta och oemotståndligt
smög hon sig in i folkets hjerta, och sällan har väl en skald, hvars
samlade dikter upptaga en så ringa volym soin Uhlands, förmått
tillvinna sig en så allmän popularitet. Måhända kan endast den
engelske skalden, Gray, i detta afseende jemföras med honom.
Den genuint nationella grund, på hvilken Uhlands bela diktverk
hvilar, förklarar tillräckligt hans stora popularitet, men gör derjemte
hans poesi svår att återgifva på fremmande språk samt kanske ej
fullt så anslående lör fremmande läsare. Blotta valet af några
profstycken på hans dikter har haft sina svårigheter; vi hafva dock
stannat vid de efterföljande (en af balladerna, några af vårsångerna
samt en af de vackraste visorna), ledsna att det knappa utrymmet
nekar oss att meddela något mera af denne älsklige skald, om
hvilken gäller det höga berömmet att »hans dikter blomma på
folkets läppar.»
SÅNGARENS FÖRBANNELSE.
Här stod i fordna tider ett slott med vall och graf
Och lyste vidt kring landet, allt till det blåa haf;
En doftrik lund det omgaf, i fägring ständigt ny,
Och friska källsprång stego derinom högt i sky.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
