Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
aftonen tillsammans med honom under ödmjuk och brinnande
bön om hjelp och styrka der, hvarifrån all hjelp kommer. Då
jag sett honom fridfullt inslumra, började min egen kamp. Yi
qvinnor hålla oss vanligen uppe så länge vi behöfvas för
någon af de våra, men, lemnade åt oss sjelfva, måste vi stundom
duka under, och jag vandrade halfva natten rastlös mellan
mina slumrande barns läger, gråtande, knotande, ångrande,
bedjande ömsom. Ju mera sällan man får, eller vill,
öfverlemna sig åt dylika utbrott, desto våldsammare tror jag de äro.
Men slutligen fick äfven jag ro, och då vi vaknade om
morgonen , återgingo vi hvar till sina åligganden, styrkta af hvila
och bön. Och bönen hade icke varit förgäfves, ty hjelpen,
äfven i verldslig måtto, var närmare än vi förmodade. Under
min mans frånvaro ankom ett bref, och vid hans hemkomst fick
jag möta honom med underrättelsen, att han erhållit ett
förordnande utom tjensten, med ganska god lön för första året, saint
utsigt till en ännu rikligare sådan for framtiden. Nu gaf
resignationen rum för den djupaste, innerligaste tacksamhet,
och efter att hafva tillbringat större delen af natten med
öfverläggningar, togo vi beslutet att genast sätta våra båda gossar
i hufvudstadens bästa skola; hvad flickorna beträffade, skulle
jag skaffa någon skicklig lärarinna för dem, emedan vi ännu
ej ansågo oss hafva råd att hålla dem i skola. Svårigheten
att erhålla en verkligt god lärarinna, samt den påkostande
tanken att nödgas för en stor del af dagen skilja mig från
mina flickor, hvilka hittills ständigt omgifvit mig, fördröjde
dock verkställandet af den sistnämnda planen och ingaf mig
mycken oro. Slutligen uppgjorde jag inom mig ett nytt
förslag, men fruktande att detta skulle inkräkta på mina
husmoderliga pligter, hänsköt jag saken till min man, säker att
hans klara blick skulle träffa det rätta. Hans svar bestod i
följande frågor:
"Hvilket bör vara dig det vigtigaste, vården om dina
barns andeliga förmögenheter eller om deras fysiska
välbefinnande? beredandet af deras andeliga näringsämnen eller af
deras kroppsliga föda? ordnandet af deras själsanlag eller
af deras garderob? botandet af deras andeliga fel ocli
brister eller stoppandel af deras strumpor? och hvilketdera
bör du tryggast kunna öfverlemna i legda händer, förutsatt att
du alltid kan hålla ett vakande öga öfver det hela?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
