Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
midt Tör Pont de la Concorde, men bry dig ej om att
efterfråga dess namn, ty det vexlar lika ofta som den fransyska
samhällsformen; var det Assemblée Nationale i går, är det
Corps Législatif i dag och kan vara något tredje i morgon.
Låt blicken i stället flyga öfver till motsatta sidan och
beundra den herrliga Magdalena-kyrkan, en gång af Ludvig
XVI:s efterträdare på thronen ämnad till le temple de la
gloire franfaise, af en senare regent anslagen till ett slags
botgöringstempel för fransmännen, der de skulle kunna försona
den mördade konungens och hans drottnings minne, men
slutligen egnad åt den hel. Magdalenas förherrligande. Och, i
sanning, ett skönare tempel kan intet helgon begära.
"Eh bien M’ssieurs et M^ames’" ropar kusken, och
vi kasta en hastig och förtjust blick på de glittrande
vattenkonsterna på ömse sidor om oss och se med vördnad upp
mot den skyhöga obelisken, vid hvars fot vi stannat och hvars
gåtolika inskrifter vi uppmärksamt betrakta, utan att dock
förmå hindra vår nyckfulla fantasi att förflytta det urgamla
monumentet tillbaka till konung Rameses stad och här — på
place de la Concorde, såsom torget med skärande ironi
blifvit kalladt — i dess ställe uppresa ett folkhämndens och
vanvettets förfärliga verktyg, under hvars väldiga bila tusentals
hufvuden falla och strömmar af blod flyta. — — — — Men
bort från dessa skräckbilder! — en avant! en avantl — och
glada att för denna gången lemna bakom oss den
praktfullaste, men på samma gång mest nedsölade plats, någon
hufvudstad kan uppvisa, rulla vi raskt framåt mellan
kopparhästar-ne, utåt Avenue des Champs Elysées, med V Arc de t etoile
i fonden, genom hvars ståtliga hvalf vi inom kort inträda i
le Bois de Boulogne. Gerna skulle vi här velat hejda
farten och sett oss en smula omkring; inen det är redan sent,
och vi hinna ej ens göra le tour des lacs för att taga de
nya anläggningarne riktigt i betraktande och beundra den
Napoleonska konsten att ge ett naturligt utseende åt de mest
artificiella systemer — att göra äng till sjö och fastland till
ö — lika lätt som man gör svart till hvitt, eller att, med
andra ord, pudra folk på ett angenämt sätt. Och angenämt
är det onekligen. Se bara på dessa klara, skenbart så djupa
vatten, inbäddade mellan höga, lummiga stränder och slutande
i sin famn tvenne de täckaste öar — se de ej ut som om de
funnits der, lika behagliga, minst se’u fader Noachs tid? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
