- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Fjerde årgången. 1862 /
165

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

465

N

och dock kunna de, på en vink af 1’Empereur försvinna lika
hastigt — eller ännu hastigare, än de på hans vink uppstått.
Men allt det der angår icke oss, menar du — och du
har rätt. Sjön ligger ännu orubbad qvar i sin konstgjorda
bädd och mellan öarnas dunkla löfpartier framskymta små
Schweitzer-hyddor, kiosker och andra luftiga byggnader,
derifrån en liflig musik klingar och lockar skaror af
lustvandrare ned till sjöstranden, hvarifrån de på stora granna
båtar föras öfver. Det har börjat skymma, och man tänder
redan de brokiga lamporna till illuminationen. — Låtom oss
lemna vagnen och skynda med de öfriga ned till stranden.
Se så! — ett djerft hopp, och du är med ombord, min läsare 1
Och nu glida vi långsamt fram på det klara vattnet och se
hur låga efter låga tändes, bildande brokiga ljusdraperier kring
stränderna eller plötsligt utsprickande likt stora blommor på
träden eller bland de lefvande blommorna på marken. Båten
lägger till, vi hoppa i land och skynda framåt, bländade af
ljus och färgprakt och halft bedöfvade af musiken. Yi göra
en rund kring de båda med nitta broar förenade öarna,
mötande talrika grupper af promenerande, hvilka prata och skratta
med den liflighet, som är oskiljaktig från fransmannens lynne,
han må nu befinna sig vid brädden af en afgrund eller vid
stranden af en artificiell sjö. Ännu tändas hundratals brokiga
lampor kring boskéer och blomstergrupper, glittrande likt
eldflugor och lyktgubbar bland löf och gräs; kring alla kolonner
och listverk på byggnaderna vira sig skimrande ljusband, och
här och der nedhänga hela klasar af brokiga ljusblommor. —
Under tiden har orkestern anslagit en ny och sprittande liflig
melodi, det muntra sorlet bland hopen stegras, och man ar
färdig att tro sig förflyttad till en af de förtrollade
lustgårdar, hvarom sagorna berätta. Men se hvilken utomordentligt
grann gondol, som lägger ut från stranden — och hör hvad
fanfarer och hurrarop! — "Pardon, Monsieur i quest-ce-qui
se passé là bas? Ah; Je comprendsl" — det är
Japanesar-ne eller Siamesarne (hvad de nu äro för landsmän), som
anländt. Det är signalen till spektaklets början — kom, låt oss
skynda att skaffa oss biljetter innan det blir för sent.

Eh bienl nous voilà enfin efter mycket bråk placerade
ej långt från ambassadörerna, ungefär midt på en amfitheater
i fria luften, upplyst af otaliga lampguirlander samt af.ett
slags lustre, som hänger "som på ett hår" rätt öfver våra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:57:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1862/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free