- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Fjerde årgången. 1862 /
238

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

och komma drifvande emot oss, jagade af en kylig vind från
fjellen. Men se dig om! Det är icke blott de atmosferiska
förhållandena, som undergått en så plötslig förändring;
trakten hvarigenom vi färdas tycks ha blifvit förbytt, äfven den.
Vegetationens öfverflöd har lemnat rum för en sparsamhet i
arter och former, en gleshet i löfpartierna, en torftighet i
gräsväxten och en njugghet i blom- och bladformationer, som
påminner om den nordiska naturen. Småningom undanträngas
löfträden af tall och idegran och murgrönan ger vika för
buxbomshäckarne. Berg och klippor, afklädda den saftiga
grönskan , höja sig i allt mera vilda och gigantiska formationer,
under det de blotta sina i gult och rödt och brunt skiftande
lager. Djupt nere mellan dess skrofliga väggar brusar
fjell-ströinmen ined stegrad fart, kastar sig ibland med språng på
språng utför brutna klippstycken och försvinner åter i djupet,
der du, böjd aldrig så långt öfver vägkanten, är ur stånd att
uppfånga en skymt af dess dånande vattenmassa. — Men sel
på en gång liksom ljusnar landskapet, dalen vidgas och de
branta sluttningarne prydas på nytt med spridda flikar af
en frisk gräsmatta, der den härdige bergsbon, med skäran i
hand och en stor korg på ryggen, går och bergar det knappa
vinterfodret för sina hjordar. Han går der, snart sagdt vid
afgrundens brädd och ditt hufvud (om än aldrig så godt)
svindlar vid att se honom. Tänk om han halkar på den branta
slippriga gräsvallen! tänk om den lösa jorden lossnar från
klippgrunden under hans fot! Der fins ingen buske, ingen
enda framskjutande berghäll till handfàste — intet annat än den
fuktiga ängssluttningen, och djupt derunder den vilda forssén,
kantad af några spetsiga klippstycken. Du drar efter andan
— du hissnar — men sel nu är den gröna gräsfläcken redan
afskuren och det friska gräset fyller mer än till hälften den
stora korgen. Ännu står dock mannen liksom obeslutsam
qvar; du följer hans blick och märker, att han har den fästad
på en annän mindre gräsmatta, som ligger ännu otillgängligare
på en öfver strömmen nästan lodrätt utskjutande fjellvägg.
Hur vill han bära sig åt för att nå den? Du tycker dig i
hans bruna anlete spåra de vexlande uttrycken af en inre strid.
A ena sidan önskan att för årslammen eller de späda
killin-garne i hans hjord kunna berga det mjella gräset, som,
vatt-nadt af en liten rännil, blifvit finare och ymnigare än det vanliga.
A andra sidan en fullkomlig insigt af den fara, hvarför han blott-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:57:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1862/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free