Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
väl med hån och förakt vända mig ryggen, eller skall du så
väl i berömmet som i tadlet känna, att de äro ingifna af
deltagande och intresse? — — — —
Sedan jag noga genomläst dina Småbitar, antecknade jag
de tankar, som deraf väcktes rörande ditt och andra svenska
qvinnors författarskap — du ursäktar ju att jag begagnar
pronomen Du, grammatikan lär att det får brukas, då det ej är
fråga om rang och titlar? — och jag tänker nu helt enkelt
skicka min lilla recension till Tidskrift för Hemmet. — —
Innan jag fattade detta beslut, tvekade jag dock något —
skall jag säga, hvarföre?— —jag fruktade nemligen, att du
kunde vredgas, att du till hämnd skulle bruka den satiriska
gissel, du har i din makt för att bele mina ord. Mig, gömd
i anonymitetens slöja, träffar du ej; men du kan bele idéer,
som i mina ögon äro vigtiga sanningar. — Men just för att
jag så anser dem, insänder jag nu min uppsats, få se hvad
du säger derom.
Några anmärkningar öfver svenska Författarinnor i
allmänhet och En i synnerhet.
Vårt fosterland står på skönlitteraturens fält i ej ringa
skuld till den svenska qvinnan. Måhända ha få land att
uppvisa så många damer, hvilka utmärkt sig medelst pennan som
vårt, då man nemligen tager i betraktande nationens låga
folk-nummer. Endast under detta århundrade äga vi trenne, hvilka
ingen oväldig läsare kan frånkänna den obeskrifliga
snille-gnista , som Sergel, i brist på bättre definition, benämnde "tusan
djefla.". Jag ber om ursäkt för begagnandet af ett sådant
uttryck 1 Man kan ej läsa deras arbeten, utan att känna att
en stor del af hvad de skrifvet är frukten af en så lefvande
fantasi, att pennan blott behöft uppteckna de bilder och
situationer, som rört sig i deras inbillnings verld.
De svenska qvinnor, jag menar äro: A. M. Lenngren,
Fredrika Bremer och Friherrinnan Knorring. Att ingen
motsätter sig initt påstående rörande den förstnämnda tager
jag för gifvet, men hvad de båda senare beträffar torde en
och annan vilja inlägga en protest. Men den som läser Fr.
Bremers första arbeten, torde svårligen kunna neka att
skildringen af dessa enkla hvardagsmenniskor är gjord med en sanning
och ett lif, hvilka endast tillhöra snillet. I dialogen råder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
