Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
Rörande Dietrichsons teckning af Tegnér yttrar jag mig
längre fram. Ofvanstående citat är anfördt såsom en väl sagd
och tänkt åsigt öfver poesi i allmänhet. Måhända skulle till
Tegnérs försvar kunna anföras att hans norske Viking under
sina tåg till "Grekelands haf" kunnat insupa något af Söderns
känslor och åskådningssätt. Dessutom voro Frithiof liksom
Hjalmar den hugfulle redan i sig sjelfva idealer för
vikinga-lifvet och kunna nästan betraktas såsom öfvergångslänkar från
den råa hedniska verldsåskådningen till den ideellare christna.
Med allt detta vill jag dock ej förneka att en viss sanning
ligger i Dietrichsons anmärkningar.
I Aftonbladet har Dietrichsons arbete blifvit omständligt
recenseradt, med skärpa, dock måhända rättvist. Det är skada,
att den talentfulle författaren gifvit allmänheten del af ett
arbete, som synbarligen är omoget, och hvilket, med grundligare
förstudier, mer omsorg och mer opartiskhet utarbetadt, skulle
hafva blifvit en god handledning vid studiet af vår litteratur.
Emedlertid är Dietrichson# arbete hållet i en ren och ädel
anda, lätt skrifvet och läst, oin man undantar några ställen,
som lida af oklarhet.
v. BeskoiV8 arbete är, såsom monografi, inskränkt till
endast den tid, då Leopold lefde och verkade, men jemte
teckningen af skalden följa äfven många nya upplysningar och
åsigter, rörande hans utmärktaste samtida. Så vidt utrymmet
medgifver, skall det blifva mig ett nöje att få göra åtskilliga
utdrag, och deribland ur inledningen, hvarest författaren i korta,
kraftiga drag visar rättmätigheten af den utveckling poesien
under Leopolds tid tog. v. Beskow säger:
"När hos det folk, som var och ännu till stor del är
tongifvande i Europa religionens altaren nedbrötos, christendomen
aflystes, samhällets grunder upplöstes, och omstörtningsyran
spred sig mer eller mindre till alla folk, då kunde och borde
de, som egde ordets makt, finna sig uppmanade till ett annat
användande deraf än ensamt skönhetslärans. Dessa män
glömde, säger man, att vitterheten, den glada vetenskapen, har sin
egen bestämmelse; de hade förgätit huru Shakspeare och
Calderon diktade, huru trubadurer och minstrels sjöngo. Men då
dagliga skräcktidningar kommo öfver hafvet om våldets segrar
under bilans envälde, när en kamp på lif och död föregick
mellan ljus och mörker, frihet och träldom, borgerlig ordning
och samhällsupplösning; när jemväl hos oss ordets män behof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
