Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
got sparsam härutinnan. Fryxell säger sid. 2 om franska
rationalismen: "att vi här icke utförligare teckna, icke
omständligare tadla desamma (rationalismens åsigter) kommer deraf, att
de som sagdt är, blifvit så ofta och med så svarta färgor
beskrifna och med så stsfrka ord ogillade, att den sidan af
saken är allmänt bekant" och vidare i 3 bält. sid. 13 utesluter
han af samma skäl de yttranden, som i Jubeltalet 1817
fälldes af Tegnér mot samma riktning. Således kan man ej
vänta sig, att hans hand skall teckna de lyten, som tillhörde
rationalismens tidehvarf. lians erkännande af deras tillvaro
gör ej på läsaren samma skarpa intryck, som framdragandet
och kommenterandet af fosforismens förvillelser. Det är
måhända detta förhållande, som ådragit Fryxell Dietrichson
förebråelse att vara "Akademiens ensidige Forsvarer". Med
större skäl kau måhända denna vändas tillbaka på
Dietrichson i anseende till fosforismen, då han säger att "Sværmeri
in’s Blaue och Taage7’ var fosforismens hufvudfel, och alldeles
förbigår de positivt förderfliga läror, som drefvos af dess
anhängare, samt det otillbörliga sätt, hvarpå de sökte göra dem
gällande.
En annan ej mindre pikant jemförelse uppstår, då man
först läser Dietrichsons ord om Kellgren: "Hans polemiske
Natur bragte ham ind i mangfoldige literære Stridigheder, i
Særdeleshed kjæmpede ban mod Thorild" (sid. 16) — — —
och sedan läser v. Beskows omdöme öfver förhållandet: "En
närmare bekantskap med Thorilds personlighet öfvertygar snart
derom, att ett vänligt samlif mellan honom och sådana män
som Kellgren och Leopold icke var tänkbart. Huru kunde
dessa, med bevarad aktning för eget omdöme, instämma i den
oupphörliga sjelfförgudning, som var "Passionernas bard" så
egen, och hvarförutan det goda förståndet snart upphört; ty
såsom Leopold anmärker, "bifall af en stående eller sittande
läsare var honom icke nog, han villo beundras af en
knabö-jande". När man härtill lägger Thorilds vrede deröfver, att
hans litterära foster blef af sällskapet Utile Dulci belönad
endast med andra priset, samt hans utlåtelse om sin kärlek till
"auktors buller" och "gny" och "strid ined hela verlden" får
man en annan föreställning om hvem företrädesvis led af ’
polemisk natur".
v. Beskows och Fryxells arbeten blifva utan tvifvel af
stort värde för framtida forskare, emedan dessa författare sä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
