Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
sora samtida med svenska litteraturens strids- och guld-ålder
hafva varit i tillfälle att gifva en lefvande skildring af denna
tid och gifva lösningsordet till månget forhållande, som, dem
förutan, måhända skulle förefallit en kommande tid gåtolikt.
Intressant skall blifva att iakttaga, till hvad grad deras nya
åsigter komma att inverka på en blifvande litteratur-historia.
Med Fryxells arheto såsom grundval, v. Beskows såsom
påbyggnad och fulländning till 1820 och derefter Orvar Odds
och Dietrichsons, får man en intressant, rik och mångsidig
belysning af vår vitterhets utveckling efter 1780.
Med största nöje skulle jag utsträcka mina jemförelser till
många andra punkter; t. ex. v. Beskows, Orvar Odds och
Dietrichsons olika uppfattniug och bodömande af tendens på
vitterhetens område eller af v. Beskows, Fryxells och Orvar
Odds olika sätt att bekriga fosforismen m. m. Men min
uppsats har redan växt till ett omfång, sora gör att den
måhända ej får plats inom det hoppfullt grönskande eller rosenrödt
lockande omslaget af Tidskrift för Hemmet. Jag slutar
derföre med den önskan att min framställning måtte till någon
grad vara värdig de föremål don behandlar, öfvertygad att i
så fäll läsare och läsarinnor skola skynda att göra en
närmare bekantskap med don intressanta qvartetten och någon
måhända derför tacka
Emund Gammal.
XXI. — SOPHIE ADLERSPARRE.
"All odling af den svenska naturen
är en kamp emot hinder."
Geijer.
"Så fatta all sanning, så väga all rätt
och bilda det sköna med glädje."
Tegnér.
Huru ofta klaga vi ej öfver den yttre kargheten och
strängheten af den nordiska naturen, utan att dock förneka dess
inneboonde rikedom, lif och värme 1 Der, djupt under den hårda,
islopna ytan, under den famnshöga drifvan ligger en outtömlig
skatt af hämmad lifskraft, af bunden värme, vi veta det väl!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
