Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
som förliden sommar egde rum i Götheborg, d. 16—19 Juni, i
hopp att der finna en tillfredsställande lösning af åtskilliga bland
dessa omtvistade punkter, hvilken äfven kunde komma
flickskolorna till godo. Men vi funno ej hvad vi sökte, ty ehuru vi läste
flera ganska intressanta diskussioner, kunde vi ej upptäcka att
man genom detta möte kommit till något verkligt resultat, i
afseende på behöfliga reformer i skolväsendet, att man med en klar
insigt af de förhanden varande bristerna äfven upptäckt de rätta
medlen för deras afhjelpande.
Man talade mycket om den klagan, som ganska allmänt
låter förspörja sig att gossarne öfveransträngas, om det s. k.
mång-läseriet, man framkastade frågan: "skola några af de ämnen,
hvari nu undervisning meddelas, åter borttagas, eller skola
lärokurserna förminskas?" Det skulle hafva varit oss en stor
tillfredsställelse att finna denna så vigtiga fråga klart utredd och
nöjaktigt besvarad af de många utmärkta män, hvilka voro
tillstädes vid detta möte, då deras omdöme, grundadt på djupa
insigter, mångårig erfarenhet och varmt intresse för ungdomens
undervisning, deri måste vara af stor betydenhet och äfven kunnat
tjena till en ledning för nödiga reformer vid flickskolor.
Om nu mår.gläseri verkligen existerar äfven vid dessa senare,
hvilka ämnen böra då uteslutas? Gå vi igenom en högre
flickskolas program, så finna vi de deri nytillkomna ämnena
egentligen bestå i mathematik och naturvetenskaper. Skulle vi vilja
utesluta dessa? Nej, för ingeu del, ty oaktadt ännu många
röster höja sig mot mathematikens studium för qvinnan med den
gamla, ensidiga frågan: hvad gagn kan hou väl hafva deraf? kunna
vi dock ej jäfva det vitsord, hvilket snart sagdt alla tiders store
tänkare och utmärkta lärare gifvit denna vetenskap, nemligen det,
att bättre än något annat läroämne förmå reda begreppet och
ordna tankeföljden.
Härom yttrar sig också en engelsk författarinna*), för hvars
omdöme och skarpsynta uppfattning vi hysa en särdeles aktning:
"Då man har att göra med ett ämne, som är fritt från all
tvetydighet, all oklarhet, i hvilket vissa bestämda definitioner
eller axiomer begränsa allt, som måste uppfattas af den för ögon-
*) Miss Emily Shirrcjf: Intellectual Education and its influence
ön the charader and happiness of women. London 1858. Se härom
vidare: Om behofvet af intellektuel uppfostran för qvinnan oeh Om
qvinnans intellektuella uppfostran af St— l:sta årg. sidd. 4 och 179
af denna Tidskrift,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
