Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
trygga sig till, kände han behofvet af att ega äfven ett jordiskt mål
att sträfva för, att i sitt hjerta gömma en ren och älsklig bild för
att motväga verklighetens frestelser, mödor och motgångar. Bertha JST.
blef derföre hans ideal, och soiu han under sitt kringirrande lif
knappast sammanträtTat med qvinnor, hvilka i afseende på moralisk
renhet, på hjertats och förståndets bildning motsvarade hans
fordringar, hade ej heller någon under dessa år gjort henne herraväldet
öfver hans hjerta stridigt.
Men nu, då han stod nära det mål, hvilket så länge föresväfvat
honom, då han nästan kunde beräkna stunden för det återseende,
hvarom han så många gånger drömt, då han snart skulle få tillfälle
att framstamma den förklaring, han ofta nog upprepat i tankarne,
erfor han dock en sällsam oro, och moln af tvifvel drogo öfver hans
sinne. Sex år! Det är dock en lång tid, tänkte han för sig sjelf,
och att många förändringar kunna tirna under den, derom vittnar
erfarenheten på mer än ett sätt. Tänk om Bertha glömt mig, om hon
älskar en annan, om hon till och med skulle vara gift! —
"Fördömdt att jag ej kommit att tänka på det förut", mumlade
ban för sig sjelf, under det han med allt hastigare steg mätte golfvet
i sitt rum. "Visshet måste jag dock ha, men huru!"
Då rann honom i sinnet, att han tilläfventyrs kunde ega qvar
någon gammal kamrat från forna tider och han begärde fà se
student-katalogen för att skaffa sig upplysning härom. Ganska riktigt
upptäckte han också en medicofilare sedan den tiden, som ännu ej slutat
sin kurs, och han var ej sen att göra honom ett besök, der han bodde
3 tr. upp i Olympen. Glädjen öfver återseendet var ömsesidig och
ämnen till samtal tröto ej; visst blandade man forntid och nutid
temligen om hvartannat, men hvem kan under dylika förhållanden tänka
på logiken. Fritt hade många gånger sitt ärende på tungan, men
han kände såsom en stopp i halsen hvarje gång han skulle
framföra det.
Slutligen kora man på tal oin de förändringar stadens
sällskapskrets under dessa år undergått och nu kunde Fritt, utan att
kompromettera sig, begära de så ifrigt efterlängtade upplysningarne,
rörande familjen X.
"Jo , den finnes allt qvar ännu och äldsta dottern, Be>-tha, har
just i afton bröllop", blef »varet.
Lyckligtvis dolde den tilltagande skymuingen det vexlande
färgspelet på vår hjeltes anlete.
"Vi ska gå ned och taga oss ett glas på Förderfvet", fortfor
vännen, "och med detsamma i förbigående kasta en blick på bruden
och hennes vackra tärnor. Men när jag rätt betänker saken, tror jag
minsann, att Bertha en tid var din flamma — eller hur var det? Ja,
sannerligen, var det ej för henne du gaf din sista serenad, innan du
lemnade Upsala? Jag förmodar dock att don lågan länge sedan är
släckt och att du utan lara för din sinuesfrid nu kan återse henne
med brudkransen inflätad i siua lockar? Hvarom ej, sà råder jag dig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
