Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
förtycka, rättså Kongl. Maj:t och Kronan förbjuder det." —
"En ann’" tillade lians granne, "påstår att han kom sårad hem
från Liffiandet, att förbandet lossnat och han funnits liggande
förblödd på Calmare gata." — "En del deremot", inföll en
tredje, "menar på tro att han blef mördad på öppen gata af
en sin afundsmän; men det vore feil fur. mycket skamligt ändå",
— tillade talaren tvekande.
"För en äreförgäten skälm, som redan med otack lönat
otaliga välgerningar, är ingenting for skamligt", inföll Sune
med bister uppsyu, i det hans öga mulnade. Och med en
rörelse, som hade dessa minnen gjort honom halft utom sig,
kastade han sitt lurfviga hufvud bakåt mot klockfodralet,
hvarvid göken hoppade fram och började gala såsom i
niorgou-väkten. "Ja, gal du!" utbrast den gamle bittert och såg
uppåt, i det han utsände hvirflande rökmoln, "du lärer
likafullt ej väcka upp någon hämnare af min käre Herres död —
åtminstone ingen ann’", tillade han halfhögt, ’an den som
hela tiden haft gluggarne vidöppna."
"Men så tala! så berätta då! Ilur gick det till? Han
var ju sjelf med, Sune!" Så ljöd det från alla håll.
"Nej, Gud hjelpe oss så visst ", svarade Sune,
"nidingsdådet torde då fått en annan ända. Men nog har jag
likafullt något så när klart tör mig huru det gick till. Ser .1,
god’ vänner, när vi gjort kol på Ryssen vid Narva — och
det gick som en dans må J tro! J skulle bara ha sett vår
unge Konung hur han for fram som ett stjernskott öfver fältet
— han med sina 8,000 mot Ryssens 80,000 — och hur herr
Kjell ocli de öfriga storherrarne samt Arvid Horn med
drabanterna följde tätt i spåren! Det gick för sju millioner
granater, må J tro!"
"Så berätta då, berätta han, käre Sune:" ljöd det allt
högre, i det åhörarne lutade sig fram öfver bordet, eller drogo
bänkarne öfver till hans sida, medan den på nytt uppblossande
brasan röjde huru de tröga blickarne fått lif och de bruua
kinderna glödde af otålighet.
"Nog kunde jag berätta er om Narva alltid", gentog Sune
med en klang i rösten, som man knappt hört sedan ban kom
med sorgebudet.
"Kannan laget omkring först! god’ vänner 1" bjöd värden
och tog af Britta den skumkrönta tillbringareu. Medan denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
