Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
uppmaning beredvilligt åtlyddes, flyttade mor sin långrock
närmare bordet, der hon, såsom en ödmjuk hustru egnar och
anstår, höll sig i skuggan af sin herre och man. Britta
satte sig på en träpall vid Sunes fötter, i det hon tog sina
kardor och fyllde inordrens korg, hvars förråd började tryta,
med den ene mjuka och runda ullkardan efter den andra. Den
unge fördrängen syntes föga belåten med hennes val, men,
nyfiken också ban på den utlofvade berättelsen, kastade han sig
halft vresig ned på huggekubben vid dörren. Sedan ölkannan
gjort sin rund kring bordet, utan alla afvikelser åt qvinfolken
till, började Sune förtälja om den strid, som redan då var
blifven verldskunnig. Det var en graphisk, om än ej
historiskt noggrann skildring, återgifven med hela värman och
lifligheten hos ett i handlingen ingripande ögonvittne; ty ehuru
ur stånd att föra vapen, och således ej med i ledet, hade Sune
dock nu som alltid följt sin herre under alla stridens vexlingar.
Allt som han talade, syntes hela Narva-tåget skrida förbi
de andlöst lyssnande åhörarnes blickar. Den tröttande färden
på gyttjiga vägar genom det förhärjade landet — motståndet
vid Pyhäjäggi-passet — Stephan Iiabes anbud —
dalkarlarnes och vermlänningarnes nattliga tåg ifnder hans ledning —
fiendens förskräckelse, då de svenska kanonerna vid midnatt
började spela från två håll — hans förvirrade flykt —
svenskarnes segerrika framträngande genom passet — gudstjensten,
hållen i den bleka morgongryningen, för att hembära tack för
segern — härens vidare framtågande under tilltagande köld och
oväder, samt dess slutliga ankomst utanför Narvas befästningar,
uttröttad, genomvåt och förfrusen — allt skildrades så
målande, att de åhörande snart sagdt tyckte sig vara med. Då Sune
derpå fortfor att beskrifva förberedelserna till slaget följande
dag, den tidiga reveljen, arbetet och rörelsen i lägret, Kung
Carls segerglada blickar och lifvande ord, då han red genom
lederna, uppmuntrande sina tappra gossar, och herr Kjells stolta
hållning då han, utanför Konungens tält, tumlade om på sin
modige springare, inväntande sin herre — då blef talet
hastigare, och den gamle krigarens blickar lyste såsom hade han
ännu hela scenen för sina ögon. Med några djerfva men
flyg-tiga drag skildrades härens uppställning, utdelning af signal
och lösen och slutligen det lifliga uppträde, då Konungen med
herr Kjell och sin öfriga omgifning, följd af Arvid Horn i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
