Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
tid, hänvisade till andra ytterligheter såsom hjelpmedel.
Rousseau önskade återinföra ett fullkomligt naturtillstånd, uppfostra
sin Emile i ursprunglig enkelhet, skiljd från flärd och
förvillelse, bannlysa alla böcker, emedan många sådana innehöllo
villfarelser, och låta honom hemta lärdomar direkte från
naturen. Rousseau lade också mycken vigt vid en harmonisk
utveckling af själens och kroppens fönnögenheter, — en lycklig
förening mellan det theoretiska och det praktiska — och ansåg
att de, som egnade sig åt intellektuelt arbete på samma gång
borde förvärfva sig någon mekanisk färdighet, dels för att
bibehålla jemnvigten mellan själens och kroppens förmögenheter,
dels för att hafva någon sysselsättning att taga sin tillflykt till,
i händelse den förstnämnde icke skulle krönas med framgång.
Rousseaics grundtankar anslogo lifligt Pestalozzi, och från
denna tid gingo alla hans bemödanden ut på att bilda hjertat
och utveckla förståndet, genom de medel naturen sjelf har i
beredskap för menniskan, hvarjemte han gjorde åtskilliga
försök att förena praktisk undervisning i åkerbruk, handel och
slöjder med intellektuel uppfostran. Men Pestalozzis mål stod
högre än Rousseaus — hans sträfvande var att dana goda
christna.
Hvad han framför allt åsyftade var att göra skolan
angenäm för barnen, att umgås med dem som en öm fader, göra
sig bekant med deras anlag och tycken, att vänja dem vid
ordning och flit samt lära dem att egna full uppmärksamhet åt
hvarje arbete, vare sig andligt eller kroppsligt.
Men ban behöfde först uppfostra sig sjelf till det
praktiska lefnadssätt, vid hvilket han önskade vänja sina
landsmän, i den förhoppning att detta skulle blifva af stort gagu
för fäderneslandet. Genom att sjelf arbeta såsom simpel dräng,
lärde han sig sköta jorden. Efter ett års förlopp, använde
ban år 1768 alla sina små tillgångar till uppköpande af 100
tunnland jord af ringa värde, icke långt från det romantiskt
belägna slottet Hapsburg. Sedan han ingått bolag med ett
handelshus i Zürich, uppförde ban der ett hus, som kallades
Neuhof, vackert och kostsamt, men inredt på det mest
opraktiska sätt. Ett försök af en hans granne att odla kräpp på
mager jord, hvilket kröntes med framgång, förde Pestalozzi
på den tanken att göra detsamma; han lofvade sig
mycken vinst deraf och hoppades isynnerhet att sålunda förskaffa
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
