Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
åttio faderlösa gossar ur samhällets lägsta klasser; deras
bostad var ett gammalt öfvergifvet kloster. lian hade inga
böcker, ingen undervisningsmateriel, intet biträde af något slag,
med undantag af en gammal hushållerska. Han erfor mycket
motstånd från innevånarne i Stantz, som bekände sig till den
Romersk-katolska läran , och voro afvigt sinnade mot den nya
styrelsen; till och med de eländiga mödrarna förolämpade sina
barns välgörare, och togo dem ifrån honom, sedan ban födt,
klädt och rentvagit dem.
Zschokke, en af hans trogna vänner, som vid denna tid
var fbrordnad till pro-consul i Stantz, för att upprätthålla
ordningen inom denna ödelagda ort, harmades öfver att se
Pestalozzi betraktas endera såsom en narr eller såsom en
hungrig äfventyrare; men han insåg tillika, att hans vän, genom
sitt vårdslösa utseende, sjelf i viss mån gaf anledning till
dylika omdömen. Han brukade ofta med egen hand borsta
Pestalozzis röck samt släta ut hans halsduk eller väst. För
att visa innevånarne att deras barns lärare icke var någon
äfventyrare, gick han arm i arm med denne fram och tillbaka
på allmänna platser, hvarvid de båda vännerna samtalade till
ömsesidig undervisning och uppmuntran. Pestalozzis
oegennyttiga ömhet tillvann honom dock snart kärlek af de
värnlösa barnen, för hvilka han, i sanning, var både husbonde
och tjenare, fader och moder, vårdare och lärare, och slutligen
lärde äfven föräldrarne att värdera honom, sedan de bevisat
honom mycken otack och många oförrätter.
Till hans många nya planer i uppfostringsväg, hörde
införandet af monitorer, äfvensom af förenadt talande och
läsande. Vid samma tid gjorde Bell försök med enahanda method
i Indien, och Lancaster införde den i en skola i London.
Det dröjde länge, innan någon regelbunden undervisning kunde
komma till stånd; men Pestalozzi misströstade ej; steg för
steg arbetade han i stillhet på att hos sina lärjungar väcka
känslan för det goda och sköna. Inom kort lefde de
tillsammans såsom bröder och systrar.
En af hans grundprinciper var: "Först känslan, sedan
dess uttryck; först saken, sedan ordet-’. Han förklarade och
moraliserade föga, men när tillfälle gafs att utså goda frön
eller väcka ädla känslor, försummade han det aldrig. Otaliga
prof på detta naturliga och säkra sätt att gå tillväga skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
