Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
»Jag är på väg dit!» utbrast lian och kastade hufvudet
tillbaka med ett uttryck af lidelsefull sällhet; »jag är på väg
dit (visande åt Tyskland), till mitt fosterland —och jag
kommer med friheten.»
»Ar ni vi.ss om att segra?»
»Jag är viss att få strida.»
»Arméen lär vara talrik.»
»Vår är talrikare; den utgöres af nationen.»
’ o
»Och ni tvekar ej att sålunda uppröra ert land?»
»Det måste ske.»
Ett ögonblick sammandrog han ögonbrynen och sjönk i
djupa tankar; derpå återtog han med lyftad panna:
»Plats! vi måste ha plats för alla, i solens sken eller
i ösregnet,» tillade han med en skämtsam åtbörd. »Bröd för
alla, glädje, frihet för alla! Vi vilja ej mera veta af några
arflösa på jorden, vi vilja ej veta af en rikedom, som simmar i
öfverflöd, medan armodet svälter. Skördarne skola mogna
tör alla. Vackra bostäder, beqvämt bohag, ett lyckligt lif
stå alla tillbuds.»
I detta ögonblick mötte han baronessans förfärade blick.
»Jsig hör icke till de sammansvurna, madame, icke
heller till de röda — ehuru än skenet må vara emot mig —»
tillade han och strök sitt skägg med den hvita handen. »Jag
blickar högre än så. Jag vill endast det rätta; ingenting
annat än hvad Gud vill; jag vill jemnlikhet.»
»Jemnlikhet! Sedan Edens tid är hon ju bannlyst från
jorden. Dagen efter delningen . ..»
»Jag vill ingen delning. Jag vill blott rensa jorden,
bortrycka alla gränsstenar, som hämma framåtskridandet. Jag
vill öppna en stor väg för menskligheten, för den unga,
uppåtsträfvande menskligheten. Hon begär sin andel af lyckan,
sin rätt till njutningen, och de skola blifva henne gifna.»
»Jag fruktar dock, att det alltid kommer att finnas starka
och svaga, fula och vackra, dygdiga och lastbara menniskor
hädanefter såsom hittills. Hur går det i så fall med jeinnlikheten?»
Fremlingcn skakade på hufvudet.
»Gamla idéer det der!» förklarade han, »rester af
medeltiden. Verlden går framåt genom de sociala revolutionerna;
hon skall afkasta vinterhuden och gå fram i vårlig skrud.»
»Men dc andra, »gränsstenarne», skola försvara sig.»
»Jag vet det nog.»
o o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
