Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öG
»Jag skrämmer er,» fortfor iian efter ett ögonblick med
vek stämma. »Men tänk efter. Döden skördar generation
efter generation; litet förr eller litet senare, hvad betyder
det? Alla måste en gång böjas derhän — alla skola en gång
på en gifven tid gå att ordna sig led vid led under jorden.
Ett krig — er kejsares krig ha dödat menniskor i
hundratusental.»
»Jag afskyr kriget.»
»Koleran, som nyss utbrutit i London och Paris,
skördar treitiotusen menniskor om dagen.»
»Men det är Gud, som låter dem dö.»
»Nå väl?»
»Ni är icke Gud.»
Hegelianen såg på mig med sitt klara öga.
»Jag är Gud,» svarade ban.
Märkande att jag ryste, fortfor han:
»Jag är Gud! Min tanke är en stråle af den gudomliga
tanken, min vilja är ett fragment af den högsta viljan: det
stora hjerta, som klappar deruppe, slår också i ert, i mitt,
i allas bröst.»
Jag vet ej hur, men, ledd af ett af dessa löjliga infall,
som stundom genomkorsa själen i de allvarligaste stunder,
föll min blick ofrivilligt på borgmästaren och derifrån med
ett leende på hegelianen. Han ryckte pä axlarne och
fortfor med orubbligt lugn:
»Han så väl som andra. Endast är omhöljet tjockare. Vi
äro alla utflöden af denna samma ocean. Vi utså derifrån
och ingå dit igen. Gud! Gud! det är verlden! Gud lefver i
plantan, i fjärilen, i solstrålen, i störtregnets droppar!»
Derpå återgick talaren plötsligt till det förra ämnet. »Jag har
rätt att göra hvad jag gör,» sade ban. »Jag skall dö, det är
möjligt; andra skola dö, det är visst; menskligheten skall
måhända gå genom förintelsen till lifvet.–Men, hvad mer!
Gingo ej israeliterna genom Röda hafvet? Sedan skall en
föryngrad mensklighet bebygga den unga jorden och en ny
guldålder skall nederkomma af himmelen.»
Kännande vanmakten af mitt ord i kampen mot detta
stora vansinne, gjorde jag något sora den eleganta verlden
säkerligen skulle funnit utomordentligt löjligt. Jag tog mitt
Nya Testamente och räckte honom det. Fremlingen tog bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
