Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
civile et politique den femmes depuis les Ro mains jusquà nos
jours», och prisbelöntes derför af VAcadémie des sciences
moralen et politiques. Ar 1845 utgaf ban tillsammans med Dupin
»Glossaire du drott aneien» jemte »Institutes coutumières de hoi
sel», och samma år utkom hans »Essai sur les lois criminelles
des Iiomains concernant la responsabilitè des magistrats», som
också prisbelöntes. Samma år (1845) invaldes han i
1’Académie des inscriptions et bellys-lettres, och 1849 blef han
slutligen professor vid College de France i komparativ
lagstiftning, ograduerad som ban var, men efter en »speciminering»
dock inför publiken, som torde betyda mer än alla akademiska
pappersmeriter.
I denna sin befattning fortfar ban ännu i dag att ver-
O o
ka med den rastlösa flit och den outtömliga alstringskraft,
som utmärkt de franska författarne i alla tider, och på
hvilken icke ens det andra kejsardömet lagt några band, man
må om dess frihetsfiendtlighet i viss mening föröfrigt säga
O O O O
livad man vill. Revue de legislation et de jurisprudence, Revue
historique de droit franpais et étranger, Revue germanique,
Journal des Debats, jemte flera andra tidskrifter och tidningar,
vittna år från år derom.
Men utom denna rent rättsvetenskapliga verksamhet har
han derjemte mer än kanske någon i Europa för närvarande
förmått popularisera eller för de bildade i allmänhet göra
tillgängliga samtidens rättsidéer.
Det är från denna sida vi här i Sverige under den senare
tiden lärt känna honom genom öfversättningen af lians »Paris
en Amérique», och det är för denna hans betydelsefulla
verksamhet vi här särskildt velat rikta vår allmänhets
uppmärksamhet på honom.
Tocquevilles »Démocratie en Amérique» hade, som sagdt,
fästat hela Europas blickar på den Nya Verldens
samhällsförhållanden.
Socialismen och kommunismen och dessa idéers utbrott
i februarirevolutionen 1848, hade för en tid grumlat
blickarne. Frihetsbegreppet hade förblandats med och
bortskymts af jemlikhetsvurmen. Straffet, korrektivet åtminstone,
blef det nya kejsai-dömet.
Fram på lt-50-talet började man få ögonen öppna för
den nya reaktionen. Tocquevilles idéer började spira på nytt.
Blickarne flögo ånyo öfver oceanen dit vester ut. Europa hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
