Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
tyskeri.–Men jag vill åter tala om sjukhemmet.
Uppmanad af den varmhjertade och vältalige professor........
hafva goda menniskor bidragit efter råd och lägenhet.»
»Och hvem väckte professorn på den funderingen?»
frågade jag.
»Se, nu äro vi framme,» sade hon, glad att ej behöfva
gifva ett svar, som egentligen ej behöfdes, emedan jag rätt
väl visste besked, hennes svar förutan.
Inkommen på en gård, stannade vi utanför ett litet hus.
»Inrättningen kan ej ännu herbergera flera än tio sjuka,
men vi hoppas att kunna utvidga den, vi hoppas på bättre
tider,» sade hon och gick in att helsa på sina stackars
skyddslin-gar, och nu märkte jag, att knytet, som hon bar under
armen angick dem.
Sjukhemmet har, för att kunna upptaga såväl män som
qvinnor, två afdelningar. Föreståndarinnan för sjukhemmet,
en medelålders fru, med ett varmt uttryck i blicken, var af
mig redan tillförene känd och värderad. Allt hvad jag här
såg, bidrog att öka min aktning för henne, som, ickc af
behofvet tvungen utan blott, af kärleken nödd, valt denna
uppoffringsfulla existens.
Gud styrke henne i de bedröfvclsens stunder, som här
ej torde vara få, ocli gifve henne kraft, liksom Han gifvit
henne lust att arbeta i det ädla kall hon valt!
Der satt uti en länstol en lam qvinna, som under sin
vistelse i sjukhemmet återfått sin förlorade talförmåga och
derigenom glädjen att återigen känna sig »såsom en
menniska bland sina likar». Der låg en stackars qvinna, som
led af kräftan, och vid hennes sida dröjde den för alla
lidande och hjelpbehöfvande i hufvudstaden välbekanta fru....;
den hulda tröstarinnan talade ur sitt. milda hjerta tröstens
ord till den arma qvinnan, hvars svar afgåfvos med det
svenska uttal, som förråder härkomsten från andra sidan
Bottenhafvet. Hon hade förlorat allt, som varit henne kärt,
äfven sin moders land. Ack, der fanns mycken olycka, men
också mycken barmhertighet, mycket lidande, men äfven
mycken undergifvenhet samt rörande tacksamhet för lyckan
att få böja det trötta hufvudet under kärlekens vinge och der
få dö.
Ett stort antal af stadens fruntimmer af alla klasser
verkar för inrättningen, som ej eger någon annan fond än den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
