- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Nionde årgången. 1867 /
160

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

uppmaningar, vågade jag dock icke, och således låg swinet
qvar, ihärdigt trotsande mina bemödanden, och svarade mig
endast med ett grymtande.

»Min nitälskan var dock så ihärdig, att jag glömde
middagen ocli kom ej hem förr än tiden för densamma
läinge-sedan var förbi. Mitt uteblifvande hade väckt bekynnmer
och mina bröder voro redan färdiga att anställa skallgång

O .OO

efter mig. Sedan jag uppburit min behöriga portion af
bannor och fått anföra den egentliga orsaken till mitt
dirüjs-mål, utbrusto alla, till och med min far sjelf, i ett högljudt
skratt. Men jag gret i stället ined så strida tårar, att piappa
omsider fann anledning att trösta mig, försäkra 111ig o 1111 sin
förlåtelse o. s. v. Jag svarade då: »Jag gråter icke (öfver
bannorna, utan öfver att suggan ligger qvar i pölen ämnu.»
Det låg något naivt och bestämdt i detta svar, som haistigt
verkade på min far. Han steg upp och sade med tet-ark
stämma till mina skrattande bröder: »Tyst, pojkar, diet är
bättre att köra svinet upp ur dyn, än att lägga sig der sjelf.»
Sällan har jag hört något, som så djupt genomgripit mitt
inre, som dessa faderliga ord. Mina tårar stannade af„ och
jag såg upp i min faders stränga ansigte och skarpa,
blixtrande ögon, med den varmaste tacksamhet. Det måtte då
hafva legat något älskligt i min uppsyn; ty min far fattade
uti mig, lyfte mig upp i sin famn och kysste mig. Det var
första gången detta hände mig och det verkade i sanning
förvandlande på bela mitt väsende. Den inre meningen af
dessa faderliga ord har stått klar för min tanke i alla
lifvets förhållanden, i pröfningens och frestelsens stunder, ocli
emot de förebråelser, som göras mig för intolerans och
stränghet. mot dåligt folk, har jag icke att gifva något bättl’0 svar
än det, som innehålles i dem.»

Under de första ynglingaåren idkade Hwasser ett
studie-sätt af egen art, hvilket utan tvifvel haft stort inflytande på
hans bildning. Då Dalelfven var lugn, hvilket ofta händer
under sommaraftnarne, plägade ban ro ett långt stycke
uppför densamma och sedan kasta upp årorna och lägga sig i
stammen, för att, under det båten småningom gled utföre,
betrakta himmelen, solen, molnen, flodspegeln och de vackra
stränderna samt derunder drömma, ana och tänka.
Härunder gjorde han en närmare bekantskap med sin inre verld,
dess önskningar, dess förhoppningar, dess planer och före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1867/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free