Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
satser och han kallade äfven den älskade floden för en af
sina inflytelserikaste lärare. Då man besinnar huru mycket
de yttre omständigheterna under barndomens och
ungdomens tidigare dagar i allmänhet hafva inflytande på de olika
själsanlagens utveckling, blir det tydligt att denna sköna
och imponerande natur mäktigt måtte hafva genomgripit
den unges varma känsla och starka inbillningsgåfva. Också
visade ban sig under hela sitt lif ovanligt rikt utrustad med
dessa förmögenheter. Det förefaller naturligt, att. den stolta
floden, med sina höga, skogbevuxna stränder och skummande
vattenfall, eller det lugna, spegelklara, obegränsade hafvet
måtte hafva fyllt hans inre barndomsverld med tusen
skimrande, om än orediga bilder och aningar, och mäktigt hafva
utbildat hans i ovanligt hög grad poetiska sinne. Man
erinrar sig härvid så lätt de sanna orden af Tegnér:
»Ack, barnets himmel hänger full
Med lyror af det röda gull,
Och allt hvad mannen diktar sedan
Som hjeltar stort, som blommor smått,
I skönare gestalter gått
Förbi hans barndoms öga redan.»
Vårterminen 1806 vistades han för första gången i
Upsala, och valde vid ej fyllda 16 år medicinen till sitt
lefnadskall. Så mycket ban genom umgänge med sina äldre
bröders kamrater kunde blicka in i de icke medicinska
studierna, sådana de då i Upsala idkades, förekommo de honom
ytliga, utan djupare innehåll och utan syftning emot ett
bestämdt mål samt syntes honom blott lofva personlig lärdom
som flitens belöning. Deremot förekommo honom
sjukhuset, anatomisalen och botaniska trädgården såsom vestibuler
till den sanna naturvishetens tempel, der man kunde blifva
invigd i de mysterier, ur hvilka vetenskapen hade att
förklara lifvets och dödens sublima gåtor. Emellertid tyckes
den första bekantskapen med stadslifvet och en
vidsträcktare umgängeskrets hafva föga behagat hans, vid landets
och enslighetens otvungna lefnadssätt vanda sinne. Ilösten
derpå var han åter i sitt hem, förberedde sig på sin
filosofiska præliminär-examen och vistades i en ostörd
ensamhet, hvilket han tycktes lika mycket föredragit i sin
ungdom som i sitt senare lif.
»En afton efter en vidlyftig utvandring,» här anför jag
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
