- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Nionde årgången. 1867 /
221

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

221

vetos stora fond, och ingen liar rätt att frånkänna sig
kamratskapet i finare synder, äfven om han ej sölat sina
hän-| der i de så kallade gröfre. Men låtom oss icke glömma att
j denna snyggare sedliga förskämning endast är det
sublimerade extrakt et af synden.

»Detta öfver massor och individer med en i sanning
de-! mokratisk jèmnlikhet utbredda sedliga förderf är ett af våra
märkligaste testamenten till den nya generationen.
Ingenting är mera nedslående inom kretsen af våra föreställningar

| G °

än medvetandet af att detta arf är oundvikligt, att det
må-|ste öfverlemnas. Slöa så länge det gäller oss sjelfva, vakna
i ofta våra bättre instinkter, när det blir fråga om våra barn.
Vi begripa att fröet är mera värdt än den öfverblommade
växten. Låt vara att i detta frö finnas groddar till alla våra
olater; utan den förvända odling vi egna det, sloge dessa
groddar dock kanske aldrig ut.

»Men giftämnet i barnets hjerta är ju gömdt bland de
kraftigaste och säkraste motgifter; skulle de senare icke
kunna qväfva de förra i sjelfva broddén? Ar det möjligt att
en gång denna späda vilja skulle orenas af låga böjelser?
Kan denna mjella hud en gång fläckas af lastens märken?
Skall detta hjerta, hvars egoism ännu sofver, en gång fyllas
af beräknande planer och sträfva i en riktning, som står i
strid med dygd, sedlighet och allt godt?

»Erfarenheten lofvar intet godt! I hvilket land, bland
hvilket folk, på hvilken bebodd fläck af jorden jag befinner
mig, öfverallt får jag samma lärdom: den att föräldrar icke
kunna hysa nog farhågor för sina barns framtid.

»Samhället, sådant det är ännu i dag och varit på våra
äldsta stamfaders tid, ger få löften åt dem om en skuldfri
bana.

»I mitt bekymmer vänder jag mig till en vanlig christlig
vishetslärare. I straffande ton upprepar han mitt sista ord
»skuldfri».

»Hvem begär, tillägger han, att dödliga varelser skola
vara skuldfria? Hvem födes i dag eller i morgon utan
syndens vanliga kännetecken? Fordrar du i ditt högmod, att
din son eller dotter skall varda undantagen från den dom,
som gäller för hela menskligheten, och har ditt kallt
laglydiga hjerta aldrig anat ljufheten af nådens evangelium?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1867/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free