Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
blifva det Gmls rike, som det Sr bestämdt att blifva, om
icke den älskande qvinnan är prestinna i dess tempel — och
hon bör derföre begripa att det är genom denna
prestinne-tjenst, som hennes innersta egentligen blir en uppenbarelse
af det heliga. Hon har äfven andra pligter att uppfylla, men
denna utgör hennes bestämmelse.»
»Min far hade en stor vördnad för qvinnans bestämmelse
och det var i sanning både skönt och djupt rörande att höra
en 80:årig man yttra sig med så stark värme om qvinnans
värde och betydelse. I afseende på en sorglig tilldragelse
med ett af sina nattvardsbarn, yttrade han:
»’Den qvinliga oskulden är den skönaste blomma, som
växer i Guds paradis. När denna blomma förstöres af
lastens gift och faller vissnad ner, blir det sorg i himlen och
en stark förädlingskraft försvinner från jorden. Angrens
makt är väl stor och alla brott blifva af Guds
barmhertighet förlåtna, men hvad qvinnan i sitt innersta förlorar
genom sitt syndafall återvinner hon aldrig här på jorden.’»
liTHRAG C It ETT BREF OM TEGNÉRS SKALDESTYCKE FRITHIOFS SAGA.
»Ingeborg utgör ett af skaldestyckets hufvudmomenten
Skildringen af hennes karakter förekommer egentligen i
»Afskedet». Det är svårt att i någon annan af de bilder, hvar-
O ’
igenom skaldekonsten försökt att framställa qvinnans
karakter, återfinna den förening af innerlighet och renhet, af
varm hängifvenhet och hög sjelfständighet, af den
starkaste kärlek och den djupaste känslopligt; ödmjukhet under
skyldighetens bud och makt öfver det mot ödet trotsiga
mannahjertat, som här träder läsaren till möte. Ingeborgs
förhållande till skaldestyckets utveckling och slut är ett så
fullständigt uttryck af qvinnans betydelse och verkliga makt
inom mensklighetens historia, att jag icke känner något
dermed jemnförligt — med undantag måhända af Walter Scotts
Iiebecka och Jeànnie Deans. Det var Ingeborg, som
kallade hjelten tillbaka till hemmet, till fäderneslandet, till
samhällets och mensklighetens tjenst, till undergifvenhet
under det gudomligas makt. Det är åter detta, som qvinnan
har gjort och alltid skall göra, så snart hon känner sin
bestämmelse och är den trogen. Då kan hon träda fram in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
