Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•267
Slutct af Baronens bref, hvilket synes hafva innehållit
lägra skämtsamma utfall mot offentlighetens inbrytande på det
enskilda lifvets område, hade väckt en ohejdad munterhet
inom familjen.
»Så stor vän jag är af offentligheten,» skrifver Fredrika
Bremer, »så ber jag dock himlen bevara oss från att den
kommer så långt. Men ni har rätt.» fortfar hon,
»innerlighe-[ten af lifvet är bruten för det närvarande — bruten af det
offentliga lifvet, som från alla håll strömmar in på det
enskilda. Men detta skall nog veta att återtaga sin rätt och
uppresa hemmets heliga penater på djupare och fastare
grund än hittills.»
Den 11 Februari återsändes Helge med dessa ord:
»l)et vackra stycket af Göthe, och edra egna vackra ord
i det sista brefvet,» säger brefskrifverskan, »lata mig tänka
om igen en af mina, i skrift ofta uttalade favorit-tankar, den
att verkan af ett lif, en handling icke ligger i bullret, som
den gör, i ryktet som den får. Man kan qvalitatift ha
verkat lika mycket för sitt. fosterland, för menskligheten, om
ock ingen ryktets vind för ut ljudet derom öfver jordens yta,
ja, om det namn man bär ej kännes och ihågkommo» af mer
än några få vänner. Den, som tänkt ädelt och handlat godt
har inbildat i lifvet något odödligt och helgande, liar
praktiskt verkat för fosterland och mensklighet.
»Mon hvarför skall jag orda härom, da re’n för 2000 år
sedan menniskoslägtets genius, Jesus Christus, uttalade don
herrliga trosfulla sanningen: hvad 1 hafven gjort en af dessa
minsta mina bröder, det hafven 1 gjort mig!
»Dessa gudomliga ord, som kastat ott sà stort ljus öfver
menniskoslägtets inre samband ocli det enskildas förhållande
till det bela, det allmänna, tillintetgöra med ens all skenbar
ojemnhet och orättvisa i fördelningen af lyckans lotter på
jorden. Ode och tillfällighet ha icke någon absolut makt;
den sanna, den goda viljan är det väsendtliga och verkar
det väsendtliga på jorden, om ock den får sin lön, sin krona,
först i himmelen!–Det lyckliga snillet är i sjelfva
verket blott- samlare. Såsom diamanten i sig samlar ljusets
strålar och återkastar dem i tusen skiftningar, så samlar snillet,
skalden, uppenbarelserna af stort och skönt i menniskolifvet;
dessa äro de som inspirera honom. Den ädla gerningen är
fader till den ädla sången. — — —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
