Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•296
bror, »och när de äro artiga mot damerna fa de ett verkligt
värde i mina ögon.»
»Åh, verkligen!» utropade han och tog en full sked af
soppan.
»Och du!» skrattade min syster, »som alltid varit så
likgiltig för hvad gamla tant kallade »det sämre könet»!»
»Det är sannt,» medgaf jag, »men jag har dock alltid
beundrat några individer deribland.»
»Och nu,» inföll min bror ined en klipsk min, »nu
börjar du tycka om dem i klump.»
»Det är verkligen fara vardt,» svarade jag och tillade
sackande: »måtte blott individerna ej bli lidande derpå!»
Den 6 Juli.
Lördagen den 6:te och intet bref från dig! Och jag,
som väntade så stränga ordres i afseende på stilen! Då
emellertid inga ordres ankommit, låtsar jag som om du öfversåge
med mina snedsprång och fortsätter i samma anda!
En vecka bar jag varit på landet och — skall jag
bekänna det?... trifves väl, oaktadt slask och regn och köld!
Saken år nemligen den, att når det är vackert njuter jag
af naturens skönhet på ett så intensivt sått, att
återspeglingen deraf ännu finnes qvar i mitt sinne, då himlen mulnar
och det börjar regna. Dessutom hvad kan vara mera
melodiskt än regnets fall? Har du ej märkt att, fastän det ofta
går i moll, det äfven kan gå i dur? Och hvad finnes
älskligare än det skrattande regnet, när solen skiner på samma
gång de täta dropparne falla? Det påminner mig om ett
visst mycket uttrycksfullt qvinnoanletes sken under
glädjetårar.
I dag ha vi gjort en ny botanisk lustvandring och denna
var på det bela taget olik den sista. Voro vi då nära att
dricka brorskål med aborrarne, ha vi i dag blifvit kusiner
med grodorna. Allt får man lära sig här i verlden och
dessutom aldrig visa sig rädd eller frukta för något. Professor
A. utvecklar hos mig ett element, soin jag alls icke visste
mig ega: det heroiska. Jag var rädd förut, rädd om mina
kläder och skodon, rädd om min helsa, rädd för att klättra
i berg, rädd för sjön, för småkryp, för kärr och moras —
och nu skrattar jag, när skodonen bli fulla med vatten, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
