Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•325
vore ädeTt och godt, öch dervid klart inse, samt bemöda sig om att
bortlägga det, som vore dåligt eller bristfälligt. Endast genom
föreningen af det manliga och qvinliga elementet kan menniskan
nå fullkomning, d. v. s. det ändamål, för hvilket hon skapades. —
Med en manlig qvinna och en qvinlig man menas ej de, som
förena båda könens goda egenskaper. Ingen skulle gifva dessa
benämningar åt en qvinna, som egde en tilosofs tankeskiirpa, eller
åt en man, som egde en qvinnas fina takt. Nej, dessa namn har
man gifvit åt personer, hvilka antingen ega det andra könets fel,
eller och, med egande af dess dygder, förena brist i de goda
egenskaper, som vanligen tillhöra deras eget kön. Jag erkänner — och
har aldrig önskat annat — än att qvinuan alltid skulle förblifva
qvinna; men jag hoppas och tror, att den sanna qvinligheten, som
är uågot belt annat, än »den älskvärda hjelplösheten» och »det
förtjusande vankelmodet», icke skall förloras derigenom, att qvinnan
blir satt i tillfälle att i vidsträcktare kretsar arbeta i det godas
tjenst. Det är visserligen sannt, som Ni säger, att mången qvinna
skulle bäfvande draga sig tillbaka från det offentliga lifvet; men jag
ser ej deri någon’ Skaparens anordning, utan endast en följd af
uppfostran. Detta »våld på hennes känslor» är ej ett våld på
naturliga, utan på konstlade känslor. Qvinnan läres ju sällan att tänka
eller handla för sig sjelf; det ar ett axiom, att hon ej kan det, och
under sådana förhållanden må ingen förvåna sig, om hon ej i
vigtigare fall skalle våga att taga ett afgörande steg. Lär heune
deremot frän första ungdomen, att hon sjelf är ansvarig för alla sina
handlingar, gif henne derjemte något tillfälle att verka på egen
hand, och Ni skall få se helt andra resultater.
Men om också, det oaktadt, många unga qvinnor skulle bäfva
för att kista sig i verldshvimlet, d. v. s. arbeta i samhället, — för
att kasts, sig i danssalens och nöjenas hvimmel frukta de sällan —
icke är let min mening, att de skulle tvingas dertill. Deraf följer
dock ej att de som ega förmåga eller vilja, skulle hindras i sina
sträfvanden. Det är sannt, att lagstiftaren bör fästa afseende på
den stoia massan, och ej på undantagen, men han får ej ignorera
att undantag finnas; och då det är fråga om tillåtelse, ej en
befallning, riskerar han ingenting genom att t. ex. gifva qvinnan
tillträde till embetsmannaplatser.
För egen och för många andra qvinnors räkning får jag
protestera not den allmänna satsen, att »qvinnan lemnar lagstifningen,
ja äfven bevakandet af sin egen rätt åt mannen». Se i historien,
och Ni skall finna, att qvinnan aldrig lemnat denna rätt åt mannen,
ban har usurperat den, och qvinnorna hafva under årtusenden lidit
deraf.
Ni säger, att en bland vårt lands qvinnor skeende omröstning
om dessi àinnen otvifvelaktigt skulle utfalla emot mig, men något
längre ntd förklarar Ni, att ultraliberalismen är populär i våra dagar.
Detta sjnes mig vara ganska egendomligt. Är ultraliberalismen
populär, så är det väl bland qvinnorna, som derigenom skulle vinna
fördelar, oth då finge ju jag pluraliteten på min sida. Är det der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
