Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•348
Paris il. 23 Augusti 1867 ’).
Man kan dä ej gerna hafva otucksammare korrespondent
än jag i dig. När nian gör sig besvär att i Paris bortüda
flera timmar med beskrifningar på expositionen, får man
till svar: »det fägnar mig att du använder tiden så väl, att
icke ett ställe finnes, hvarken utom eller inom expositionen,
som du ej sett; men, käraste barn, jag tror dig, utan att du
behöfver trötta ut dig sjelf med redogörelser för saker,
som hela året varit vida bättre omordade i de allmänna
tidningarne. Hvad jag vill veta är mindre hvad du sett än
hur du sett, icke föremålen sjelfva, men det intryck du
erfarit af dem. Gå derför förbi allt, som ej lärt dig något nytt,
oj tvingat dig till eftertanke, ej ledt dig till att se det andeliga
bakom det materiella m. m. ni. m.»
Jag skulle bestämdt icke svara alls på detta, såvida jag
kunde uraktlåta den kära vanan att skrifva till dig om både
likt och olikt. Som det nu är, finner jag mig i att efter
bästa förmåga söka uppfylla dina önskningar. De följande
brefven skola bäst utvisa, om jag förstått din mening. Vänta
dock ingen ordnad framställning af mina intryck. Det är
omöjligt att här i Paris hålla tankarne länge samlade, och
när du dessutom ej vet värdera ordentliga, väl detaljerade
och utpetade bref, så får du nöja dig med rhapsodier.
Hvar var det jag slöt häromdagen? Var det ej vid fyrarne?
Jag hoppas de äfven blifvit dina vänner. Den lille blå lockar
mig just nu så underbart, att jag icke kan motstå frestelsen
att en gång se expositionen vid gasljus. En manlig
slägting erbjuder sitt biträde, ty vi kunna ej här, såsom hemma,
gå ensamma ut sedan det blifvit mörkt, och vi antaga
anbudet. Stannande vid ingången, framvisa vi våra
inträdes-kort och ämna gå vidare; men nej!... Portvaktaren håller
mig tillbaka och betraktar mig skarpt. »Det står
mademoiselle på ert kort,» säger han, »och den der herrn är er man;
jag har sett honom hundrade gånger.»
»Ni misstager er,» svarar jag småleende, framdragande
min syster i gasskenet, »det der är madame.»
*) Det nästföregående brefvet har blifvit uteslutet, säsora endast
innehållande sådant, soni är läsaren af tidningarnes beskrifningar väl
bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
