Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•349
»Huru ... ah! hvilken likhet, mille excuses, mademoiselle!»
och med en ström af ord, som når mina öron likt ett
melodiskt sus, ur hvilke: jag ej kan uppfatta en särskild ton,
lemnar han oss fri väg. Tänk dig emellertid, huru
vaksamma dessa sergeanter äro, hvilken vana de måste ega att
uppmärksamma folk, då de ibland 60,000 utställare, kunna
icke blott urskilja personernas utseende, men äfven påminna
sig, om de äro gifta eller ogifta. Vi gå ej mer än 5 steg,
så äro vi vid fyren, den lille blå nemligen. Jag kan ej
beskrifva huru vacker lian är! Han utstrålar icke blott ljus i
oerhörda massor, utan han krönes äfven af en gloria, i hvilken
tusen sinom tusen stoftgrand sväfva fram och tillbaka,
påminnande om den lek, man ibland ser solen tillställa med
damkornen om sommaren. Men plötsligt ilar cn elektrisk
rörelse genom hela ljusranden och utbryter ur densamma en
massa tindrande gnistor. Hvarifrån kommer denna rörelse,
dessa gnistor? Vi kunde ej förklara det och stodo länge
betraktande det ovanliga skådespelet, utan att begripa deraf
något annat, än att det var skönt. Sedan vände vi oss till
den del af parken, som är upplåten för restaurationerna. Vi
väntade lif och rörelse, men ingen vareiso syntes till. De
granna lokalerna voro rikt upplysta; det ovala galleriet var
behängdt med strålande gaslampor; ljus fanns här nog, men
tystnaden och ensligheten gjorde mig beklämd. Det
föreföll mig, som om detta lifliga, bullrande verldskaos på en
gång blifvit bundet af någon mäktig trollkraft. Plötsligt
nåddes våra öron af ett vildt, skärande ljud, som kom oss alla
i första häpnaden att spritta till. Det var musiken från
Tunesarnes teater och trädgård. Det fåtal af folk, som
ännu fanns inom parken, hade här slagit sig ned, skrattande,
pratande, gestikulerande, såsom blott sydländningar kunna,
under det musikanteriie slogo på sina pukor och dansörerna
sprattlade. Det låg något demoniskt i detta uppträde. Jag
tyckte mig stå vid ingången af något tillhåll för
underjordens vilda makter och, nästan släpande min ledsagare med
mig, skyndade jag derifrån ...
På hemvägen gingo vi förbi den engelska kiosken der
biblar utdelas gratis. »Kom och tag lifsens ord för intet,
för intet!» ropade man till oss. Vi lydde uppmaningen och
emottogo hvar sitt exemplar af Joh. evangelium. Den unge
mannen, af hvilken vi erhöllo gåfvan, hade suttit der trogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
